Bloggintresserade

torsdag 31 mars 2011

TORSDAG


... så länge dagens citat i Bladet samt nu senast på Hållplats Åhus:


"För att ha verklig behållning av glädjen behöver man någon att dela den med."


Sagt av Mark Twain som levde 1835-1910.

onsdag 30 mars 2011

SMÅ MIRAKLER och ANNAT

Allra först vill jag be om ursäkt å mina och Bloggers vägnar. Det är stört omöjligt att dela in texten i stycken. Det är som om Bloggen lever sitt eget liv ;-)


Så till dagens ämne: "Småting är ofta storting", är ett uttryck som jag hörde en gång och som jag tänker det ligger en hel del sanning och mystik i. För visst är det en hel del man förundras över. Allt detta "stora" som händer i naturen och som vi har förmånen att uppleva. Små mirakler mitt bland oss och som vi får njuta helt gratis... De flesta är nog medvetna om vad ordet mirakel står för, men det är inte säkert att vi har funnit anledning att analysera det? Nog har det väl med starka positiva känslor att göra... en tro som gör skillnad, förvandlar livet till LIV. Kanske har man själv eller någon annan (eller annat) som av ett mirakel övervunnit något.



Allt har ju en motsats, men ibland finner vi inte orden för det... motsatsen till mirakel känns som det "definitivt saknar framtid", något som successivt riskerar ta slut på hoppet... man, eller ska jag säga jag, finner inga ord för det (begreppet alltså). Här sitter jag tillfälligt fast på min hållplats. Kanske är det någon annan som kan hjälpa mig?


Kerstin: Mirakel, spektakel, näe, vi får hitta på ett nytt ord Missrakel kanske. Nej, det kanske finns något orakel som kan hjälpa till.


Igår då jag satt på bussen med näsan vänd emot Åhus fastnade jag för Anders Bryvalds förslag på nytt ordspråk för 2000-talet:

"De med mest pengar åker lift i uppförsbacken, de andra åker kana i nedförsbacken." Säkert kan detta tolkas olika. Tror inte att jag på något vis reagerar annorlunda än andra men säkert på annat. Och det handlar om vad vi har varit och är med om att göra. Då blir det svårt och ofta omöjligt att se objektivt på saker och ting.


Själv höjde jag på ögonbrynen denna morgon då det var på tapeten att ; "Vi inte tillfrisknar efter en tidtabell". Det är sådant som den som har varit där (i nedförsbacken) erfar då man drivs av överlevnad snarare än av ekonomisk vinning.


Det faktum att kvinnor har svårare att få sina arbetsskador godkända på försäkringskassan... Och detta ska vara i "jämlikhetsdebattens dagar" Snacka om blåsväder för kassans sida!!!


I Bladet kunde man läsa att en man hade misshandlat sin fru på vägen hem då frun skjutsade honom hem från festen. Anledningen till det var att hans fru var nykterist... sa han... "Mycket ska man höra innan öronen trillar av".



Eva-Katrines musiktips... så bra:


Sailing down behind the sun, Waiting for my prince to come. Praying for the healing rain To restore my soul again. Just a toerag on the run. How did I get here? What have I done? When will all my hopes arise? How will I know him? When I look in my father's eyes. My father's eyes. When I look in my father's eyes. My father's eyes. Then the light begins to shine And I hear those ancient lullabies. And as I watch this seedling grow, Feel my heart start to overflow. Where do I find the words to say? How do I teach him? What do we play? Bit by bit, I've realized That's when I need them, That's when I need my father's eyes. My father's eyes. That's when I need my father's eyes. My father's eyes. Then the jagged edge appears Through the distant clouds of tears. I'm like a bridge that was washed away; My foundations were made of clay. As my soul slides down to die. How could I lose him? What did I try? Bit by bit, I've realized That he was here with me; I looked into my father's eyes. My father's eyes. I looked into my father's eyes. My father's eyes. My father's eyes. My father's eyes. I looked into my father's eyes. My father's eyes.

måndag 28 mars 2011

HUVUD AXLAR KNÄ OCH TÅ

Ja, fast vi kan börja från botten (bokstavligen talat ;-) Ni kanske minns att jag berättat att de gräver ner fjärrvärme och datanät i hela Åhus (Själva har vi valt bort detta för vi tillhör dem som har satsat på jordvärme). Turen (eller skulle jag kanske kalla det oturen) har nu kommit till korsningen en bit från vårt. Det går inte att passera med bil så vi får ta oss ut på en dålig skogsväg. Idag och i fredags klev jag helt sonika ner i grusgångarna... ser nog lite kul ut, men det funkar! Lite labyrint över det med den skillnaden att de inte har satt några häckar...





Tack för positiv respons på min(tt) head. Nu har jag äntligen fått kläm på hur man gör. Det var en av mina elever som lärde mig. Ungdomar är ju uppvuxna med datorer. Nu kan jag göra fler och kanske mer avancerade om jag får lust. Visst finns det fog för talesättet att "det är väl att öronen finns, för annars hade leendet fortsatt runten om" ;-) Väl medveten om att mitt leende är brett och skrattet tämligen ljudligt... Behöver väl knappast påpekas att jag är en sinnesmänniska med vågskålen tyngd åt det positiva. Så den ekvationen går så att säga inte riktigt ihop. Men å andra sidan har det heller aldrig varit ett motto för mig. Det var en härlig kväll på Dan och Anns segelbåt i hamnen spritkyrkorna både den ursprungliga och den relativt nybyggda i bakgrunden... och plötsligt var man där i tanken. Semester, friskluft helt enkelt utrymme att andas. Kanske inte så konstigt att jag ser naturligt lycklig ut... ...liksom Charlie där han hoppar efter såpbubblor. Visst är det så vårigt som något kan bli! Dessa annars så djupröda näckrosor, som blommade i vår damm oavbrutet större delen av sommaren. Kan undras om det inte blir fler färger den här säsongen... ... och dessutom väntar vi tillökning i dammen återstår att se vilken sort. Visst blev det lite gjort i täppan om än med betoningen på LITE. Nu är det planterat penséor i 3 hanging basket". På morgonen läste jag ett citat på temat Ljuvt sagt av John Keats brittisk poet som levde 1795-1821. Och nu till citatet som jag har gått och grunnat på hela dagen. Antingen är jag långsam... eller är det långsökt... Kanske är det någon läsare som kan hjälpa mig. Språket förstår jag, men vad säger han? "Hörda melodier är ljuva, men de ohörda är ljuvare."

TRUE COLORS

Kom att tänka på de här underbara tonerna då jag hade gått och lagt mig... Det var efter att ha njutit vackra bilder på Pella och Möllebackens blogg http://millonthehill.blogspot.com/. Ofrånkomligt att bilder och ljud fastnade på nät- och trumhinna.

söndag 27 mars 2011

NOSTALGI och SAMLARJAG

Söndag, sommartid, och en tur till skjutfälten och till havet. Där mötte den här vackra synen oss. Efter en kallare natt lyser himlen svagt röd, solen letar sig igenom molnen. Visst är det vackert!








En kass med mossa (är bättre än en kass morsa) följde med hem (oavsett) och som ska vara underst i planteringskorgarna. Om inte förr så får det bli mitt onsdagsuppdrag.


Väver in min respons på din kommentar under gårdagen Bettan. Snart kan du " syna" både det ena och det andra ska du se, och som det hörs med en ny garderob.


Vet ni, idag så har vi lögat oss med 20 minuters avslappnande Kurspa i lavendelsarom följt av 70 minuters massage från topp till tå. Skönt? Skojar ni?!


Och på tal om garderob. Är ju själv något av en samlare. Gör sällan av med kläder som jag en gång har köpt för att jag gillade dem... efter rätt många år blir de moderna igen ;-) Idag hade jag en lila tunika en gång inköpt på Indiska och fick beröm för den av en helt "okänd" för modell och färg...


Häromdagen då jag var på Wallenbergs så upptäckte jag att de skorna jag hade då Mats och jag träffades i mitten av 70-talet kunde varit still going strong. Ett par fräcka platåträbottnar hade varit hypermoderna igen. Måhända har jag dem förevigade på bild, vi får se :-? Tyvärr så åkte de i soporna så vem vet kanske blir det ett par nya.

lördag 26 mars 2011

HELG

Hallå! Så blev det lördagseftermiddag i Paradiset. Idag har det vankats mycket frisk luft och mer sol och värme än vi spådde från början. På promenaden träffade vi den gullige lille drevern. Då vi passerade staketet kom han galopperande av glädje för att hälsa. Han var lika gammal som vår Lucky och de blev riktiga kompisar. Han har nu hunnit få de ”grå tinningarnas charm”, ja faktiskt betydligt mer än så! Sängkläderna har blivit luftade och renbäddat under dagen, tvätten har fladdrat på vindan hela dagen, och det känns gott att ha torkat ett par maskiner för vinden. Kunde inte låta bli att köra invigning ta några vändor med bara fötter på plattorna. Ja, jag vet jag är lite knäpp, men älskar mark direkt under ”sulorna” t.o.m snö… Visst har vi varit en vända till EKO och några plantor penséer väntar nu på att pryda i täppan. Imorgon får vi plocka mossa på skjutfältet till botten på planteringskorgarna. Idag har vi hunnit med lite mer trädgårdsrens och kanske är det så att kommande fredag får bli en ”fixardag” med tippen och hämta brädor till staketet. Men det är ännu på planeringsstadiet ;-) Hoppas kan man! Och kan ni tänka er idag har vi invigt grillen i trädgården för säsongen. Marinerad karré med grillade sparrisar, grönsallad och rotfrukter stekta i ugn… MUMS! Hälsningar från Sam till er som känner honom, antingen är han i Haifa eller har nyligen varit där. Det blev en mysig kväll i lyktans sken för visst kom vi ihåg att släcka lampor och alla andra maskiner sånär som på tvn...

fredag 25 mars 2011

PEDAGOGIK

Det kallas för pedagogik... närmare bestämt specialpedagogik. På förekommen anledning.

Relationer ett så hett och angeläget ämne, så avhängigt av attityder från olika håll. Rätt och slätt samspel, men ingalunda lätt. Hur förhåller vi oss till varandra? Det är inte nödvändigtvis så att vi alltid ser med blida ögon på den kantige, hur denne bär sig. Men att ändå alltid försöka uppmuntra det goda... så viktigt och många gånger så avgörande. Då blir det råd att samtidigt komma med befogad kritik. Faktum är att det då brukar möta på gensvar... en viss förståelse. Det blir en balansgång att förhålla sig sakligt, samtidigt väva samman inbyggda känslor... sedan uttrycka detta i ett tydligt språk. Förvissa sig om att man förstår varandra.

Det finns en berättelse av Max Lundgren som tangerar ämnet, den heter "Djävulens kontrakt". Ofta finns det förklaring att leta i personens bakgrund. Märk väl att jag säger förklaring inte ursäkt.

Relationer sammanlänkat med motivation och inflytande faktiskt helt avgörande för hur vi tar till oss kunskap. Det är detta som rapporterna en bit ner i högerkolumnen handlar. Jag och en kursare tillika arbetskamrater har gjort ett par undersökningar bland elever och lärare på gymnasiets individuella program (IV).

Idag är det inte riktigt samma praktväder som tidigare i veckan. Solen lyser med sin frånvaro. Aningen blåsigt, en termometer som inte har . orkat stiga mer än till 7 plusgrader. Trots det rätt hyfsat.


Hade för avsikt att ta en vända om Lilla Torget och blomsterhandeln för att införskaffa plantor till den egna täppans första vårplantering. Men av det blev det inget! Inspirationen tynade i takt med snålblåsten.

Istället kanske det hinner bli färdigrensat bland buskarna och drivhuset först. Häromdagen såg jag att fåglarna hade tagit sin tillflykt i vinterkylan in i solrummet, under tak och till viss del väggar... Det var dem väl unt, men det har onekligen lämnat sina spår. Nu blir det till att skura med såpa innan vi kan ta det i bruk.



Fredag idag ska det utkristallisera sig en vinnare bland dessa 2 Andersson på Let´s dance. Skulle förvåna mig väldeligen om denne gracile brottare inte tar hem segern. Charmig, fåordig, leende och klädd i trikåer... men jag har haft fel förr ;-) ... som svar på din fråga Eva-Katrine; så vem vill missa FRANK... så det får bli till att ZAPPA mellan "Let´s dance" och "Så ska det låta". Hos oss blir det ikväll köpepizza, enkelt och behändigt! Det är ju våffeldagen men det få vi nog spara till en dag i helgen annars jäser vi!

MUSIC LOVERS Anthony

Idag vankas FAVORIT I REPRIS !!!!! Mitt råd är att höja volymen och gunga med... känna den naturliga rytmen i kroppen förstärkas... och bara njuta då stråkarna och lille Anthony kommer igång!

torsdag 24 mars 2011

SOLDYRKARE




Även idag har det varit ett härligt vårväder. På lunchen skyndade jag igenom stan passerade den här flickan som slagit sig ner en liten bit från Stortorget.

Själv var jag påväg till kulturhuset Babacka för att se C4 gymnasiets årliga fotoutställning.



Hann också inom Wallenbergs för att kolla på ett par skor som såg så snygga ut i bladet. Kanske som tur var; så var de inte lika frestande i natura.


Men, idag har jag varit trött. Var sånär att jag somnade strax före "Hållplats Åhus"... och det hade ju inte varit speciellt lyckat! Tänk om man efter tupplur vaknat i Kristianstad... igen!

Visst, tänkte att det var dags att förnya mig om än inte mycket så ändå lite grand. Jag har bytt namn på bloggen, som också ett par av er har noterat. Ville försöka vara lite fyndig... passerade i tankarna... tankenötter... "Damm i Paradiset" kunde ju ha varit lite underfundigt med tanke på det dubbla i saken. Tänkte att det nog ändå var för roligt, och roligare än så här blev det alltså inte!

Inte kan det väl vara på grund utav detta som kommentarkassen idag med mina mått mätt är knöfull ;-) Ni fattar inte hur glad jag blir för allas kommentarer och vi kan ju säga som så Lena; det var inte precis igår... och jag lovar att ge respons till er alla om inte annat så imorgon!!!



Det blev en vårpromenad med Charlie, växlat några ord med Jan och hans lille Bus på vägen till hundtoa. Jan upplyste mig om det som jag redan kände; NU ÄR VÅREN HÄR på allvar.

Hemma och påvägen håller de på för fullt att svetsa ihop fjärrvärmerör, och på tomten snickrade Kalle, som var ledig, för fullt på sin stuga. Nu ska här reglas, isoleras och panelas om på resterande två sidor. Skulle tro att han tänkte att det är bäst att ta tag i detta för strax är det staketdags. Det är mycket man ska. Kan man annat än att bli trött? Själv dök jag i min sköna säng och imorgon är det fredag och förhoppningsvis redo för nya tag.

onsdag 23 mars 2011

DAGAR KOMMER

... och dagar passerar (fler än jag som hör Mads Michelsens stämma i bakgrunden?) ... vårdagjämning i måndags. Nu är våren här... äntligen... och det går med stormsteg. Det spritter i gubben och gumman, och det påverkar tydligen även lille Charlie som peppar... peppar verkar svara något på behandlingen. Hundsim, massage på hemmaplan varje dag och inte fullt så restriktiva med värkmedicinen ser ut att göra på sig.

Hundsim igår, den här gången fick han simma ett par vändor; närmare bestämt gånger tre med korta intervaller. Han hann aldrig komma i samma "panikläge" som förra tisdagen. Simma är inga problem han är en duktig simmare enligt veterinären och hennes assistent. Det är det här med djupt vatten (hmm då undrar jag kan man överföra denna känsla på sin hund ???)


Ögnade igenom tidningen vid frukost och fastnade på familjesidan med dagens citat idag på temat HÅGKOMST;

"Endast de förtjänar ett monument som inte behöver något."

... hmm känns som om det tangerar föregående dagars citat på ära, samvete...


Haha :-D ; Om du ständigt citerar visdomsord blir du själv ett.

http://www.livet.se/ord/liknande/se_17425

Trots, eller med risk för detta så tänker jag fortsätta denna vana.


En härlig tur till täppetstranden. Förvånansvärt många flanörer ute så här en vardagsmorgon strax före 9. De flesta är ute och vandrar med sina hundar. Matte njuter och börjar nynna på en välbekant melodislinga... så småningom fanns orden där;

Morgonsolen redan strålar
högt på blåa himmelen.
Lilla fågeln glättigt sjunger
från sin gren igen.

Den brukade farmor sjunga antingen är det ett skillingtryck eller så en psalm... någon som vet?


Snacka om kontraster på bilden. Vi skådar utåt havet ser hur vattnet glittrar av solljuset, livbojen tryggt till hands, medan sanden i förgrunden är täckt av mörk tång. Ännu ligger stranden tämligen tyst och öde men inom en snar framtid kommer det att vara en strand så full av liv.

tisdag 22 mars 2011

ÄRAs den som äras bör...


I bladet läser jag denna morgon ett citat av John Webster;


"Äran lyser klart på långt håll, liksom lysmaskar, men ser man närmare på den finns varken värme eller ljus."


Herr Webster levde i slutet av 15 - början av 16-talen i England. Han var författare och vi kan finna honom inom genren drama.
Kanske återkommer vi frampå dagen... som vi gjorde under gårdagens citat på temat samvete.
Ja låt mig se... ÄRAN, den måste man förtjäna på något vis. Tänker att det är inget man kan premiera sig själv för. Den är inte gratis, den måste ha föregåtts av att man har funnit sin uppgift, skött den på ett sådant sätt att man har lyckats. Ett arbete har burit frukt, en frukt som faller även andra till del. Det blir bara möjligt genom att vara lyhörd och att handla på ett sätt som man kan stå för.
På det viset ser jag en tydlig koppling till ordspråken härunder på teman MOD och SAMVETE. Det är inte vem som, som förtjänar att äras. Det krävs att man visar att man själv är en positiv förebild konkret, genom hur man lever.
Blir man ärad och det är välförtjänt, finns det all anledning att sträcka på sig! Om man bär åren med heder finns det anledning att inte bara ta åt sig den dagen då man hyllas i "Ha den äran idag", utan kanske även de andra åren. Men jag tänker att det är få riktigt förunnat... visst ska man tro att man är något. Men kanske inte många som är något speciellt som utmärker sig gentemot andra.
Sen tänker jag att det är olika... för visst är det något speciellt i ex. parrelationen. Notera här ovan det tysta samförståndet, värmen, tryggheten. Kärleksfullt förankrade i varandra på en parkbänk här utanför Stadsbiblioteket.

måndag 21 mars 2011

SAMVETE


"Mitt samvete betyder mer för mig än allt prat i världen."

Skulpturen finns på Stadsbiblioteket. Tror den heter "Spegling".

Cicero romersk talare, författare och politiker född. 106 f.kr. död 43 f.kr. Han hade dragningskraft gentemot filosofi och retorik. Bland hans alster återfanns såväl böcker, som brev och tal.



Det här citatet känner jag spinner vidare på helgens citat "MOD". Eller snarare kanske vice versa (med tanke på tiden)... vem var nu först HÖNAN eller ÄGGET?

Ja du Tina. Inte hindrar förkylningen dig mer än att du har satt rejäl sprätt på de grå cellerna… både på dig själv och på mig. Visst kan man grunna på dessa myntade ord… eftersom inte någon av oss sitter inne med sanningen vare sig de lärde eller någon av oss andra så tycker jag att vi kan slå fast att en tanke är en tanke så god som någon annan.

”Mitt samvete betyder mer för mig än allt prat i världen.”

Vad är ett samvete?
Är det positivt eller negativt att ha ett samvete?
Hur kan vi notera att samvetet finns eller saknas?

Att gå med dåligt samvete Eva-Katrine är ju i sig inte heller utvecklande, om man inte tar upp det till ytan. Eftersom vi är så olika och har så olika behov så är det kanske ibland så att vi gör en höna av en fjäder. Skulle tro att det är här dialogen borde komma in.

Nu reflekterar jag över dina ord Tina;
Tänker att du har en poäng med att samvetet har bleknat i takt med den ”hårda skolan”, och då menar jag inte att man kan eller bör skrämmas till att bygga ett samvete. Men, att det skulle vara gynnsamt med en fri uppfostran det betvivlar jag skarpt. Eller som samhället är idag att mentaliteten ofta är sådan att det mer handlar om att sko sig själv utan att dra sig för på bekostnad av andra... Om vi backar till fri uppfostran; Istället borde det inte hindra en mjukare... mer kärleksfull linje, där man fortfarande förklarar och framför allt visar rent praktiskt vad man menar. Att det ytterst handlar om eget välbefinnande och att man därför handlar och vill andra människor gott det tänker jag blir följden och på vis och sätt spinner det vidare på Mod;

"Bättre att dö stående än att leva på knä".

Det jag syftar på är att jag tänker att de har med varandra att göra, men vad som är vad, och hur mod och samvete är förenade, det kan nog vara både och…


Stå upp för och kämpa för sin sak kan vara jätteviktigt om syftet är gott! Då behöver man inte leva med att inte ha gjort vad ens samvete bjuder. Man handlar så som man kan leva med det och även kan dö med gott samvete.
Ps. Om du frågar mig Tina så tror jag absolut att det kan vara modigt att ha ett samvete dvs. om man står upp för det man tror på även i motvind!!!

POLLENYRA

Efter en lång utedag med strand och en trädgård full av ekorrar, var det härligt att krypa till kojs. Såklart är gosdjuret Charlie och i sin tur Helge på plats.

Själv vaknar jag idag med en röd näsa och smått svidande hals... tänk att samma sak händer varje år... idag måste jag ta svängen inom apoteket för att fylla på pollenmedicinen.

söndag 20 mars 2011

VÅRYRA

Veckoslutet bjöd på ett bakslag vädermässigt. Sol på torsdagsmorgen men vid lunchtid rusade jag bort en vända till stadsbiblioteket och då blåste det mellan märg och ben. Vinden var bitande kall... Fick inte heller tag på den bok av Kallifatides som jag var ute efter, men kunde däremot inte motstå en inredningsbok.

Då det var dags för mig att ta bussen hem så hade det börjat snöa i Kristianstad. Sak samma i Åhus och på fredagsmorgonen vaknade vi till en vit värld... sista för säsongen hoppas i alla fall jag.


Mer än månen som har visat sig från sin ljusaste sida den här helgen.

Idag söndag har det varit ett sagolikt väder. Att vända näsan emot solen är mums!

Eftersom militärerna har haft övning på sina fält så fick vi besöka Espet och Kronoskogen istället. Det skulle visa sig vara mångas utflyktsmål just idag. Tror nog att väntan och längtan att ge sig man ur huse nu gav sig till känna. Orienterare, stavgångare och strandflanörer... och så då vi...







Jodå det har blivit en hel del gjort i trädgården nu är det rensat och klart på framsidan utmed tomtgränsen där vi gör plats för det nya staketet. Kan ju säga att det är på tiden det gamla staketet är så dåligt att det trillar nästan bara man tittar på det.



Vi har varit runt och hittat inspiration och nu har vi bestämt oss hur det ska se ut.


Så här någonting Bilden till vänster är tagit hos oss. Armeringsmattan vätter emot garageuppfarten och smidesgrinden från Rullebackens skola har vi tillfälligt lutat emot brädan. Kortet till vänster är så vi har tänkt resten av staketet, men med varannan bräda spårad och samma bredd som den som redan sitter på plats.

Men det är väldigt vad luften tar, för den här söndagskvällen känner man sig allt annat än utvilad trots allt andrum. Inte en endaste sida har det blivit läst den här helgen, men det kanske delvis beror på att det är en ny bok som det verkar ta tid för mig att komma in i.

Har däremot funderat lite på citatet härunder, och har nu skrivit vad jag kom fram till.

MOD


"Bättre att dö stående än att leva på knä".

Jag citerar Dolores Ibárruri Gómez spansk politiker som levde 1895-1989.

Hans ord kommer jag att fundera på idag.
Så här har mina tankegångar gått;
Hmm att stå upp för och kämpa för sin sak är viktigt! Då behöver man inte leva med att inte ha gjort vad man kan , inte heller dö...
Men samtidigt mer bildligt talat; att göra det man förmår... inte gå på knä är ju livskvalitet...
Tidigare inlägg med ett MOD-citat

torsdag 17 mars 2011

MUSIC LOVERS Rihanna

Tala om populär Lugn och "finstämd". Det här är en snabbare låt. Här snålas inte på effekter av olika slag. Det känns som om den vill försätta åhörarna i trans. Egentligen inte direkt min musiksmak men dansarnas insats är fenomenal.

FRI SOM FÅGELN

Idag eller snarare igår vann jag högsta vinsten; sol på min lediga dag. Visserligen visade den sig vara aningen blyg och gömde sig bakom moln emellanåt men så härligt ändå.

Strax före lunch begav vi oss, dvs. jag och Charlie, iväg med näsan vänd söderut. Åtminstone jag kände mig fri som fågeln… men även Charlie, som satt i sin hundbur, uppskattar vår gemensamma utfärd på onsdagarna. Med bilradion uppskruvad (det förstärker frihetskänslan) lyssnade vi till ”Född i november” för fulla muggar.






Ute tog det i rätt bra, men av det kändes inget inne i bilen och sätet som har värme kändes gott. Fördelen med vinden är att den torkar upp lite i markerna.

Idag fick jag ett infall att hälsa på Bosse i Tomelilla för att se om det stämde som man utger i slogan att ”där får man mer för pengarna”.

Passerade på vägen handlarens hus som börjar i det närmaste se förfallet ut. Om jag blundar vilket ju är omöjligt då jag kör bil, så skulle jag kunna se handlaren själv framför mig; i sin gråa bomullsrock, med en penna bakom örat som jag aldrig såg honom nyttja. Förundrad var jag för han lyckades alltid räkna rätt på öret i huvudet.

En bit därifrån ligger Lyckebacke "Kejsarens hus" som en gång var vårt. Det var i slutet av 70-talet... och vad nära vi hade till affären trots att huset ligger på landsbygden. På husets gavel växte en mängd Kejsarkronor kan undras vilket som var vad. Om därav hans smeknamn eller kanske om det var tvärtom att han kände sig halvt om halvt tvungen att plantera dem... eller om det kanske var ett tappert försök att hålla sorkarna på avstånd. Kan ju säga att sorkarna var långt ifrån mina vänner. Varje dag trampade vi ner högarna (sorkarugorna), nästa dag var det dubbelt så många men någon annantans... fullt krig med andra ord!

På bilradion spelas nu;





Det är en låt som gjord för detta tillfälle. Snacka om "här och nu känsla". Ofrånkomligt att själv stämma in.

Det är körslaget som är på tapeten på radion. På lördag är det dags där Ann-Louise ställer upp med ett lag från Kristianstad.

För bara några veckor sedan då det var uttagning (eller heter det intagning) sa Mats "Varför söker inte du?" Tanken kittlade... frestande men förenat med obehag. Hade det varit för en del år sedan... men där är jag långt ifrån, mycket har jag övervunnit, men därtill att sjunga inför svenska folket om än i kör... där är jag då sannerligen inte. Men, samtidigt är jag glad att min Mats tycker jag skulle platsa. Ska bli roligt att se hur många lokala förmågor man känner igen.

Så hade vi nått backarna vid Maglehem och uppe på krönet bevittnade vi hur solen glittrade i havet. För ett antal år sedan dagens höjdpunkt att se solen stiga upp ur havet.


Ja, nog blåste det alltid i "Tummen liten" som jag kallade orten då jag var liten och vi var och hälsade på Gunhild. Hade glömt mina läsglas hemma och blev tvungen att handla ett trepack hos Bosse och att öppna paketen redan inne i affären för att fiska upp ett av paren. Kände mig lite som en tjuv men tänkte att ett trepack skulle se bättre ut om någon undrade :-?

Så mycket annat blev det väl inte jo, ett par prisvärda dojor och likaså ett par joggingbrallor som jag kan ha när jag studsar runt i trädgården. En snabb vända inom ICA för lite smör och mjölk sedan vände vi näsan hemåt igen.

Tänkte på dig Pella då vi susade förbi skylten emot Lövestad redan på vägen dit. Men ville inte våldgästa dig.


Strax innan vi åter var där, men nu på hemväg så tänkte jag att det kunde vara kul att bara ha mött dig om än jag inte stannade (nu behövdes strax nytt energiintag och för det behövde jag min säng)... en mölla om jag kom förbi den kunde väl inte vara så svår att upptäcka?

Ja du ser beviset här bredvid. Fortsatte en bit till igenom samhället men bestämde mig sedan för att vända.

På vägen tillbaka såg jag en mörkhårig kvinna komma gående på trottoaren med sin lille son iklädd blå overall, med sig hade de en svart halvstor hund.

Det är väl inte möjligt att det var du? Du var ju ledig? Kanske var jag dum som inte stannade?

onsdag 16 mars 2011

HUNDSIMMET HAR BÖRJAT



Jodå... så har då Charlie börjat på hundsim och har redan två nya tider inbokade.


Här är han i full gång och veterinären tyckte han var jätteduktig med tanke på att han inte precis hade simmat förut.
Det var också innan han fick panik för det fick han troligtvis då han var för trött och inte bottnade.

Så här första gången var han väl i en 5-10 minuter och efteråt fick han en skön dusch och massage på en brits av veterinären. Första massagen var med hjälp av en handduk och han låg och njöt med huvudet i mina händer.

Sen blev det stretch av för alla fyra benen och det ska vi praktisera som läxa tills nästa tisdag.


Idag provade han även en skakplatta där han på eget inititiv ömsom stod upp och ömsom la sig ner. Den kostar extra så det får bli massage på hemmaplan istället. Han gillar ju även den där lille batteridrivna massagegrejen inköpt på Claes Olsson.
Innan vi besökte själva spaavdelningen så blev vi intervjuade angående bakgrunden och jag visade mina bilder från röntgen på mobilen. Framöver ska hon begära plåtarna från vår veterinär i Lillö. Det såg inte så bra ut speciellt på högersidan var även hennes utlåtande.
Efter intervjun var det dags för att visa Charlies rörelsemönster i praktiken. Då fick Mats och han förevisa på uteplan. Snabbt, långsamt och vändningar åt höger och åt vänster. Praktisk ordination att ta vändningarna åt vänster, det är skonsammare för honom.

TRANSLATOR

... på ämnet "generalisering"






... inte så lätt som det verkar :-D.


Minns en lek från då jag var liten. Ja, det var nog så nära att leken kändes på riktigt faktiskt. Jag och min lekkamrat brukade konversera och låtsas att vi kom från olika länder. Vi inbillade oss att det inte var någon som helst tvekan om att vi verkligen kom från dessa länder...


ONE WORD

... så var det dags för ett av den andra dotterns skrivalster. Ja, även hon har gillat och gillar att skriva. Det verkar vara en kanal som tjejerna i vår familj gärna använder oss av. Den här dikten skrev hon i ettan på gymnasiet. Så detta kan man ha med sig; att det är en tonårstjejs tankar och känslor;



One Word

Can anyone see what I don´t see?


Can anyone read my thoughts and steal my dreams?

Into the deepest dark of me

Force themselves in and take what´s only mine

Take it and slowly crush it

Just for their own pleasure

See the liqid ooze out between their fingers

Can anyone take my love and longings away from me?

Let it fly away like a white dove

Only leave a pressing emptyness behind

You can destroy my soul and take everything from me

Only one word takes it all.

tisdag 15 mars 2011

GENOM LIVET

... idag har jag lilloppans tillåtelse att publicera hennes berättelse som hon skrev inom ramen för den skrivarkurs som hon deltog i före jul. Mitt råd; LÄS DEN!

Genom livet

Slående lika men ändå så olika. Två individer som kan sammankopplas till en genom blodsband och kärleken till varandra.


Lena föddes några minuter före sin syster, ett starkt ämne som sedan följt med hela livet. Stöttepelare för Lillian. Lillian kom till livet lite efter sin storasyster, skör som glas. Hennes ansikte var klätt i färgen blå, isande skir. Lillian behövde hjälp att komma igång i livet, men snart så färgades hennes ansikte med en mjuk, skär färg och rummet fylldes av ett krampaktigt skrik. Bandet till jordelivet var nu skapat. De där banden som inte går att ta på, inte syns utanpå, men som förenar. Ett omedelbart samförstånd. En känsla som sedan löper som en röd tråd i livet.

Likt ett par plantor stod de båda systrarna sedan på tillväxt i den lilla byn Åhus. Ljuvliga välkända Åhus, så tryggt och omfamnande. Inte för inte, skrevs det en bok om denna by på endast 10 000 invånare som heter ”Inte en vackrare plats på jorden”. Platsen som gjord för att familjer ska byggas, barn växa upp. Det var här de hade förmånen att bo tillsammans med sin älskade familj, sina kompisar. De lekte och lärde sig igenom hela sin barndom. Allra mest associerar de till stranden. Stranden och havet som är lika vackert året om. Lena och Lillian har haft möjlighet att uppleva det med alla sina sinnen.

Den färggranna men också ruggiga hösten som kräver värmande brasor och varma kläder på promenaden. Sen den karga årstiden då landskapet vilar tyst, nästan ödsligt, ibland med en isande vind som biter näsa och kinder. Isen lägger sig som en hård isolerande hinna över vattnet medan ett snötäcke vilar över både land och hav. Gott om tid för eftertanke tills isarna åter bryts, och ger plats för hundar som överlyckliga forcerar öppet vattnet. Våren återuppväckt, sjuder av kraft, luften, marken varje vrå andas. Fåglar kvittrar i buskar och snår som fyllda av ny livsvilja. På sommaren slår vågorna mot strandkanten, den mjuka varma sanden fylls av människor som leker i sommarglädje.

Lena och Lillian, båda tävlingsinriktade vilket har lett till syskonrivalitet. Den rivalitet som funnits mellan dem är inte så ovanlig bland syskon. En outtalad tävlan att bli sedd av sina föräldrar, bli lika uppskattade i skolan av lärare, kompisar, motsatta könet. Framgångsrik med det mesta, ja t.o.m skönhet. Vem som ska lyckas bäst med att vara stark och vacker? Ändå har de alltid funnits för varandra. Rivaliteten har aldrig tagit över. Fiender? Möjligen för stunden, för en dag, men behovet att jämföra har stagnerat. Med åren har de båda insett att skönhet gror inifrån, i kärleken.

Kärleken, ungdomlig sprudlande kärlek, män som stormade in, väckte lika underbara som oroliga och omvälvande känslor inombords. Försatte hela kroppen i uppror. Men kärlek är inte bara något som passar in mellan två personer som valt att dela sina liv med varandra, utan också något som delas med föräldrar, syskon, vänner och djur. Kärlek som vilar som en klump inombords, men främst är en underbar känsla. Något som ger en tillåtelse att glädjas med varandra. Bästa vänner, bilden personifierad i Lena och Lillians relation. Där ingen har behov av att skryta, utan är tålmodig och vill varandra väl. Något absolut äkta. Tro, hopp och kärlek, tre korta kärnfulla ord med stor tyngd.

Glädje men även sorg, känslor som har förändrats över tid, har stillat sig, blivit starkare, mer hållfast, samtidigt mer sansat. Systrarna har följt och stöttat varandra, delat varandras lycka. Lycka med värme och mjukhet som när solens strålar lyser upp världen..

Efter skolan, följt av några år utomlands då de njöt av friheten och av livet. Utforskade sig själva, hur de fungerade var och en och i relation till andra. Blev mer och mer medvetna om sig själva sina styrkor och svagheter och när de behövde varandra.

Så var det dags för Lena och Lillian att sammanstråla, återvända till Åhus. Drömmen måste bli verklighet. Redo att bygga bo, bilda familj fortsätta det liv som de själva hade en gång då de var barn. Med den skillnaden att nu är båda självständiga med sitt liv. De tänker starta en verksamhet tillsammans, känner samhörighet och det bästa är att de har varandra.


Textkommentarer till Eva-Katrine:

Det finns en poetisk berättarglädje i hela texten som är väldigt fin. Texten beskriver två systrars resa genom livet, deras inre och yttre värld blottas, vad de känner, hur de upplever varandra, vänskapen. Du använder två olika sätt att berätta genom hela berättelsen; reflekterande och betraktande. Författaren tar fasta på likheterna som förenar dem och på olikheterna som skiljer dem åt.

”Planteringen” av Åhus för läsaren till en miljö, en plats vilket är bra. Det blå huvudet har förvandlats till en färg i ansiktet som övergår till skärt. Jättebra!

Det poetiska språket är fint, det finns en underliggande glädje i texten (som också är en melankolisk ton vilket gör att jag som läsare uppfattar en komplexitet) som är bra. Det är en jättefin betraktelse över två systrar på en bild.
Tack!

måndag 14 mars 2011

HJÄRNAN

Innevarande vecka uppmärksammas hjärnan internationellt, läste jag i dagens Metro på väg hem. Syftet är att främja forskning kring detta så viktiga kroppsorgan. På vis och sätt skulle man kunna säga att hjärnan är avgörande för en människas identitet. För att individen ska utgöra en positivt fungerande helhet är avhängigt av att denna förmår samordna funktioner och delarna.

Mycket ligger outforskat trots att vi idag vet betydligt mer vad det gäller medicinskt. Eftersom hjärnan är så viktig genom att samordna det mesta så blir det lätt att förstå hur sårbar den är.

Då jag hade haft min hjärnblödning 2002 visste jag ingenting, med betoning på absolut ingenting vad som inträffade. Trots att jag fick en en akutvård som bokstavligen talat lade grunden för mitt forsatta och delvis nya liv, så fick jag absolut ingen som helst hjälp med vare sig att bearbeta det som hände... inte heller upplysning om hur forsättningen skulle kunna gestalta sig.


Det var en avgrund där jag vägrade falla... åtminstone inte längre än att jag kunde kravla mig upp igen. Man skulle kunna uttrycka det så att jag fick bli min egen specialpedagog, använda mina erfarenheter som lärare, terapeut .....osv.... Alltså allt vad det gällde det teoretiska och det praktiska arbetet runt min person. Det praktiska som gällde hemmet och livet och support med det känslomässiga fick mina anhöriga bistå med.

Då jag kom hem idag var min avsikt att kolla upp hur denna hjärnvecka uppmärksammas på internet. Hittar inte fram i rappet, men fann däremot en oerhört intressant serie på UR på adress: http://urplay.se/160674

I det första programmet föreläser citat :"Anna Kåver, psykolog och författare, baserar sin föreläsning på boken hon skrivit: ´Himmel, helvete och allt däremellan: om känslor´. Hennes budskap är att känslor är involverade i alla våra vardagshandlingar och relationer. De är verktygen för att förstå andra människor och vägleder oss till förnuftiga beslut. Moderator: Lasse Eriksson. Arrangör: Hjärnfonden".

Jag har läst en del av hennes böcker så det här var intressant! Fortsättning lär följa för mig vad gäller de andra programmen!!!

Sant eller falskt? Så luras din hjärna
Citat: "Dan Larhammar, professor vid BMC vid Uppsala universitet. Hur fantastiska våra hjärnor än är så har de sina begränsningar. Detta medför att vi ibland gör både fel- och övertolkningar av våra upplevelser av omvärlden och vår inre värld i medvetandet. Dessa tolkningar kan lära oss mer om hur hjärnan fungerar. Moderator: Lasse Eriksson. Arrangör: Hjärnfonden."

Den 24 augusti 2005 föll skådespelerskan Cinna Bromander ihop i centrala Stockholm. Där och då förändrades hennes liv. Hon hade vid 31 års ålder fått en blodpropp i den vänstra hjärnhalvan. Hon körs med ambulans till S:t Görans sjukhus. När hon vaknade var hennes högra sida förlamad. Hon hade grava talsvårigheter och afasi, en följd av hjärnskadan. En lång tid av rehabilitering väntade henne. Moderator: Lasse Eriksson. Arrangör: Hjärnfonden.

Hjärnfondens hemsida
http://www.hjarnfonden.se/

söndag 13 mars 2011

VARDAG i HELGEN

Hej på er!
Tusen tack för positiva kommentarer angående mitt skrivande. Ni anar inte hur glad jag blir, medveten om hur hårt jag har jobbat med att återfinna orden.

Så har lördagen passerat lite i vårens tecken :-) Skönt väder som uppmuntrade till en dos trädgårdsrens. Vårfynd? Jo två dungar snödroppar och enstaka exemplar av vintergäck... och det behövs faktiskt inte särskilt många för att lysa upp den vid den här tiden annars rätt dystra omgivningen.

Vi startade morgonen i motionsspåret med intervallträning. Charlie gjorde en ny bekantskap med en något äldre herre, drygt 5 år och en blandning av spaniel och golden. För oss en ganska ovanlig korsning men absolut trevlig! Han gick under kategorin kastrerad hanne och det var nog därför mötet blev så pass lyckat.

Ett besök på EKO bla för att införskaffa en slägga till stolpskorna som så fort jorden tillåter ska ner i jorden här i Paradiset. Nu brinner det så att säga i knutarna för det är bara en tidsfråga innan det gamla lärkstaketet rämnar. Har man hund så gäller det att på något vis få denne att stanna på tomten så ett nytt staket är oundvikligt. Grannfrun kom med en liten hund i famnen. Hon berättade att de nu var hundvakter en månad och hon ville varna för hur den skulle reagera emot Charlie för den verkar ha tendenser att bli aggressiv emot andra hundar. Bra att de säger till så man vet. De är ju så glada för vår Charlie... vi också.

Den här veckan ska han på introduktion på hundsim för att kompensera för sina höftleder. Vi ser fram emot att det ska göra på sig. När kvällen kom igår efter en aktiv dag så var han öm i sin höft och linkade, så tyvärr fick det bli en pilla på kvällen. Samtidigt kändes det ok., för han kunde se tillbaka på en rolig dag. Även Mats och jag kände av våra kroppar, men normal träningsvärk är ju liksom något helt annat.

Så blev det söndag och morgonblogg, grötfrukost i lugn och ro och bättre tid till morgontidningen. Just nu njuter vi under några månader av Dagens Nyheter. Det är en tidsbegränsad provprenumeration jämsides med Kristianstadsbladet. På vardagarna är det tufft att hinna läsa så mycket som man skulle vilja i två tidningar. Men så här en söndagsmorgon är det inte fel att det dimper in en tidning. Gillar framförallt kulturdelen som jag kan försjunka i ett rätt bra tag.

Just idag gjorde jag stora ögon då jag restiftade bekanskap med Hans Lindström och hans humor i bild och text.

För rätt många år sedan prenumererade vi under flera år på tidningen Arbetet, faktiskt så länge den fanns kvar här i södern. Och då var dessa inslag något som jag aldrig fick missa... Ungefär som nu dagens citat är för mig i Kristianstadsbladet.


... Min reflektion;

Men hon har iallafall hunden!!! :-D

Ute duggregnar det idag och är tämligen grått, inget frestande att pyssla i trädgården med andra ord. Nu är det i alla fall hål i lattorna och då kan steg ett inledas på väven. Men först en kopp kaffe dock inte latte, dagens tema på hemmaplan till trots.

Ser ut som om det kanske blir till att rucka lite till på dagens schema; nu till förmån för den nya boken... som jag ännu inte har lyckats komma in i. Det är Irene Sabantis "Pojken på andra sidan". Handlingen "...utspelar sig i Zimbawe och följer två människoöden från de hoppfulla åren vid Mugabes maktövertagande fram till dagens kaos... en grpand kärlekshistoria om att förändras, älska och förbli hel i en värld som håller på att falla sönder" (citatet från omslag).

Imorgon är det dags för Pleijel 2 på Åhus Bibliotek för min del och det ser jag verkligen fram emot. Tills imorgon skulle vi ha läst två böcker "Drottningens Chirurg" samt "En vinter i Stockholm och det har jag gjort men tänker bara sätta mig ner och summera mina reflektioner och jämföra.

Mina tidigare inlägg som berör Agneta Pleijels författarskap:


http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2011/02/hej-det-far-bli-en-rask-summe-av-helgen.html

http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2011/01/karlekens-kraft.html

Efter en tur till staden då vi passade på att göra Cheepy, RUSTA, Harald Nyborg och WILLY ser det ut som om det är påväg att klarna upp. Så, en liten runda ut i trädgården lär det ändå bli.

lördag 12 mars 2011

TUSEN ORD FÖR ALLT

Är titeln på den bok som jag slog ihop igår kväll. Har ni tänkt på att med en bok som man fastnar för så vill man bara läsa mer och mer. Så länge boken varar lever man i parallella världar på något vis längtar man att fortsätta läsa, men då man slår ihop pärmarna är det med sorg i hjärtat. Det var så det kändes igår... Som ni förstår rekommenderar jag den här boken varmt!

När "två levnadsöden" strålar samman i Conny Palmkvists ”Tusen ord för allt”, då blir ensamheten dubbelt ensam… Men ändå inte för nu finns det möjlighet att dela den. Att få en mottagare till orden kan göra att tankarna lättar eller åtminstone går vidare… För, då finns det någon som lyssnar, och man behöver inte endast prata med sig själv när någon inte längre uppfattar vad man säger… kanske inte ens skicka brev till sig själv... man upptäcker att man inte längre är helt ensam. Kontrasterna ger liv.

En dialog mellan dem båda på sid. 143-144


”Jag kan slå vad om sju kronor att du saknar den galna tanten. Det är så det är när man har bort något. En gång tappade jag bort min sko, och då kunde jag inte gå ut på flera dagar. Jo det är klart jag saknar henne… Saknar du Natasja lika mycket som jag saknade min sko?… nickar… tänker att jag saknar precis allt som någonsin hänt mig… tårarna bränner… sugs bara neråt och inåt, som en drunknande i tidens virvlar… Varför skulle jag glömma det enda som betytt något?… vad ska den stackars ungen tänka… våta stänken på mina kinder, mina axlar som skakar. Undrar han varför jag gråter? Förstår… brådmogen klokhet… ångrar mig och tänker istället att jag tillskriver honom alldeles för mycket…"

www.connypalmkvist.se


***

Angående kommentarer ”om var jag får min energi ifrån” under mina tidigare inlägg så vill jag säga att jag inte upplever att jag har så mycket energi. Men något som jag aldrig ger avkall på är att skriva, det är helt enkelt min ventil. Om jag tappar skrivandet så mår jag inte bra. Där kan jag skriva sådant som jag från början gick med själv och inte sa till någon. Det kändes skönt och på så sätt fastnade jag så småningom för en formulering som jag kände mig mer säker med, för nu såg jag dem på pränt. De var inte längre så farliga, vanskliga eller hotfulla. Alla kan vara kreativa med något och få utlopp för det som finns inombords på ett eller annat sätt. Olika former av skrivande, dagbok, fotografering, måleri, musik, hantverk, trädgård...


http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2011/02/ord.html

Tidigare har jag i ett inlägg funderat över vad som gör en bok bra;

Visst har vi hört talas om begrepp som finkultur och skräpkultur...? Vad är det i så fall som skiljer, och hur har uppdelningen uppstått? Vem är det som avgör vad som är vad?

Då vill jag mena att det snarare rör sig om ett stereotypt beteende, som var på tapeten på min blogg häromdagen. http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2011/03/en-lat-pa-morgonkvisten-idag-da-det-ar.html
För det handlar nog mer om fördomar. För inte kan väl någon ha rätt att avgöra vad som är god och dålig litteratur. Visst handlar det mer om läsaren, vilka behov denne har sinnesstämning, tid och ork! Och jag vill mena att det växlar! Att läsa och tillfredställa olika behov, flykt, förströelse, identifikation, utmaning, göra resor i tid och rum, lära känna människor och se ur andras synvinklar. Vad är det som gör att vi så ofta har behov att jämföra???

fredag 11 mars 2011

MUSIC LOVERS Pixi Lott och dagens citat

Pixie Lott, denna engelska som föddes 1991 är sina unga år till trots både sångerska, dansare och skådespelerska. Tänk vad en del hinner med att göra på sin vakna tid ;-) I'm holding on your rope Got me ten feet off the ground And I'm hearing what you say But I just can't make a sound You tell me that you need me Then you go and cut me down, but wait You tell me that you're sorry Didn't think I'd turn around and say That it's too late to apologize, it's too late I said it's too late to apologize, it's too late I'd take another chance, take a fall Take a shot for you And I need you like a heart needs a beat But that's nothing new, yeah yeah I loved you with a fire red, now it's turning blue And you say sorry like the angel Heaven let me think was you But I'm afraid It's too late to apologize, it's too late I said it's too late to apologize, it's too late, whoa whoa It's too late to apologize, it's too late I said it's too late to apologize, it's too late I said it's too late to apologize, yeah I said it's too late to apologize, yeah I'm holding on your rope Got me ten feet off the ground From : http://www.elyrics.net/read/t/timbaland-lyrics/apologize-lyrics.html ********** Dagens citat i Bladet är Juvenalis f. ca 60 och död 130. Romersk tänkare och satirdiktare. Hans ord tar jag med mig idag och återkommer: På ämnet SKYLDIG "Den som i hemlighet bär brottsliga tankar i sitt hjärta är skyldig till brott." Är det möjligt? Det handlar nog mer om tiden och den kultur man lever i hur vi drar gränser, tänker jag. Idag är det officiellt tillåtet att tänka vad man vill, men däremot inte handla. Det är det som är DEMOKRATI och demokrati råder det långt ifrån överallt...

Tankar kan inte fängslas där har vi flera bevis på personer som har fått oändligt långa straff och överlevt med förståndet i behåll... och som inte heller verkar hysa något hat om fängslandet varit allt annat än rättvis (t.ex. Nelson Mandela).


Men är det sedan sunt att tänka och tycka vad som helst? ... är det fritt att uttrycka vad som? Jag tänker att det man gör som skadar andra även skadar en själv. Var går gränsen till att det blir handling? Och då syftar jag på psykisk såväl som fysisk skada. Det finns något som heter moraliskt brott... Man kan bara dra sig till minnes de 10 budorden


1. Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig.


2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar hans namn.


3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.


4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.


5. Du skall inte dräpa.


6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.


7. Du skall inte stjäla.


8. Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.


9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.


10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något, som tillhör din nästa.



...och finner då belägg för här att båda synsätten bör beaktas som brott...


Jag noterar formuleringen "... bär brottsliga tankar i sitt hjärta"... och tänker till baka på mina tidigare inlägg angående själ, tanke, hjärta...


http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2011/03/fagel-fisk-eller-mittemellan_05.html


http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2011/02/youtube-video-player_28.html