ÄNTLIGEN HEMMA

Åhus och Ingela is calling ;-)

Allt väl här. Idag skiner solen. Önskar mina läsare allt gott och närmast en trevlig helg!

Ja så här såg det ut utanför fönstret till mitt arbetsrum i veckan. Det har hunnit båda smälta bort snö och ersatts av ny. Tidigt på fredagsmorgonen då jag satt och förberedde mig inför dagens lektioner hände något märkligt utanför fönstret. Då jag blickade ut var hela luften fylld av svarta fåglar som startade från taket och gav sig ut på dagens flygning. Jag kan försäkra att det var både öron- och ögonbedövande och att jag var tacksam att ha fönsterrutor emellan!!!

**********

I mitten av denna veckan hade jag tänkt blogga. Nu när Mats köpt mer utrymme till bilder infann sig lusten igen... trodde jag ;-) Och jag var laddad på min lediga dag... Trots detta frångick våra vanor redan från start. Det blev inget av med veckans tur till skjutfältet... Men det är inte allt som blir som man har tänkt, Eva-Katrine. Nu var det kameran och inladdningen som strulade.

**********

... Visserligen blev det en hel del annat gjort av det jag hade föresatt mig bla. att det i stickeväg blev klart... och det är ju positivt. Själv blev jag nöjd med resultatet så nu återstår det att se om det faller i god jord ;-) Visa det kan jag inte göra för det måste förbli en hemlis ett tag till. Det blev en del "göra om göra rätt" för det här med att räkna och hålla reda på saker är numera min Akilleshäl (efter stroken). Då gäller det att ha sina knep och att klart använda dem konsekvent.

**********

... en av planerna som förverkligades var att jag och Charlie tog en vända till EKO i Fjälkinge (andra gången på nio år vid vinterväglag). Turen blev "smärtfri", visserligen i makligt lunk på moddiga vintervägar. Men vi hade inte heller brått, vi var ju ute på veckans nöjestripp!

... och visst kan man skönja solen bland alla moln.

Kunde inte låta bli att bokstavligen botanisera bland Orchidéerna till de facila priset av 59 kronor. Kunde inte heller motstå ett exemplar med 7 stänglar (!!!), visserligen mycket i blom men vad gör man inte bara för stänglarna. Växlade några ord med ett par; där kvinnan liksom jag intresserade sig för växterna och maken mest av den aktuella modelljärnvägen i Hässleholm efter att han på dialekten hade listat ut att det var där jag hade mitt ursprung.

Tiden passerade och på kvällen var Mats på julbord med sitt jobb utan att mellanlanda på hemmaplan, så min röst hade i det närmaste rostat fast innan han kom hem igen på kvällen...

... Så Gudrun, nu får jag anledning att anknyta till ditt tänkvärda inlägg som du publicerade igår. http://bjorkudden.blogspot.com/2010/12/ensamhet.html

Konstigt att jag bar på liknande outtalade formuleringar halvfärdiga i huvudet. Nu hamnar de på "papper"...

Självvald ensamhet är lika positivt som motsatsen kan vara negativt. Det är ju inte alla som har tillfälle, handlingskraft eller förmåga att ta kontakt med andra... och även när orken finns handlar det mycket om hur man blir mottagen. Hur känslan blir!

Långt ifrån alla kan tänka sig att tilltala folk som de möter ute vid bussen i kön etc. De som känner mig vet att det är sådant som jag mycket väl kan tänka mig att göra... ibland. Sådana stunder kan bli dagens höjdpunkt kanske för båda parter...


På torsdagen och på lunchen gick jag i egna tankar på Lilla torg i Kristianstad, då hörde jag hur någon hojtade Ingela... Det hela resulterade i att Eva och jag stötte och blötte ett och ett annat över en bakad potatis! Jag behöver säkert inte säga att dessa stunder är guld värda! Tänk att en del människor får en att känna sig absolut önskad. Kemin bara stämmer till 100%. Och det är ju just denna känsla som nästan ofrånkomligt blir naggat i kanten då det inte var självvalt att man hamnade vid sidan av.


Vad vi pratade om? Tema i undervisningen på gymnasiet utifrån media sådant som är aktuellt. Ex. det där reportaget på uppdrag granskning där gamla låses in pga. som man säger personalbrist... Men vad är det man i praktiken gör, varför handlar man så och vilka blir följderna för olika parter?

Det är frågor som ungdomarna behöver komma samman få öppna ögonen inför under engagerad ledning; att aktualisera, diskutera, reagera och agera. Ofta blir det annars bara sådant man hör i förbifarten utan att ta till sig. Många har säkert aldrig diskuterat sådant här med någon kanske inte ens med sina föräldrar...

Mina tidigare inlägg på liknande tema:

http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2010/05/speglingar.html

http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2010/03/blog-post_27.html

Har ni missat inslaget som innehåller en film från svt om författaren Joyce Carol Oates skrivande. Här kommer det i repris:

http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2010/03/varma-ogonblick.html

**********
Igår blev en dag för "storinvestering" för oss. Mats och jag handlade genmensam julklapp X 2. En skivspelare som nu är kopplad och vi kan åter njuta våra gamla LP, EP och singlar. Så kvällen igår gick till att koppla in och provspela.

... Men så var det nummer 2; en skrivare till datorn, den gamle har säkert varit kaputt minst ett år.

**********

Haha har ni sett jag undrade vem som hade lagt sig som följare i min blogg... blogger har gjort fel jag lade mig som följare i en annan så hamnade jag här...

TEXTILKONSTNÄR

... Birgitta Eriksson har givit form åt den här underbara skålljusstaken.

Just nu har vi dekorerat den med sjöstenar men till jul ska här hamna nötter. Annars är det bara fantasin som sätter gränser hur man höjer den ytterligare. Höstens nypon ska vi ju inte snacka om. Det är vackert ska ni tro.

Ljuset är hemstöpt och av en riktigt grov kaliber, dessa kan man också köpa i hennes Slöjdbutik och de brinner länge ska ni tro. Vi har precis bytt till ett helt färskt ljus men det är efter jag tog bilden.

Birgitta Eriksson är född och uppvuxen i Stockholm och öppnade sin hemslöjdsbutik 1986. Inte är jag ofta i Strängnäs kanske ett par gånger om året, men då är jag stamgäst just här.


Vid förra besöket köpte jag en jättevacker kruka som också är hennes alster. Den ska jag ta kort på och försöka få in här. Nu till jul tänker jag att en vit azalea verkligen hade gjort sig i den. Återkom gärna; för den är verkligen vacker och det skulle inte förvåna mig om det blir rusning till hennes butik.


Vid sidan av skålljusstaken ovan ser ni en pytteliten lyckvätte. Han stod på spiselkransen efter att vår snickare gjort sin senaste jobb här i Paradiset.

Jag är en liten lyckvätte från

Billingeberget som bringar lycka

till den som tar väl hand om mig.

NU VÄNTAR JAG....

... på en somlig dag:

Ibland känns allt så tungt, ”… hur man än vänder och vrider sig så har man banne mig ändan bak”. Även om jag är så väl medveten om betydelsen av att se möjligheterna så kan det inte hjälpas att hinderna överskuggar emellanåt.

Det blir ett problem när man plussar ihop dem, problemen alltså, då kan de kännas som ett helt berg. Det här med min blogg och att jag inte kan få in några bilder gör att det inte känns roligt att skriva … och inte heller att fotografera.

Jag förstår att det går att köpa utrymme, men klarar helt enkelt inte av att reda ut hur. Självklart blir det inte heller roligt att besöka min blogg och det märks då sannerligen.

Jag jobbar ju på halvtid av en anledning och även om jag är så väl medveten om; att man måste acceptera saker som de är idag, så ligger andra tankar latent ”… om, om vore”… Att hamna lite vid sidan av en hel del är nog ofrånkomligt. Lätt att relationer åtminstone vad gäller kvantitet får ett avbräck. Förstå mig nu rätt, det blir så tungt bara. Jag ser ju att det inte är så lätt för andra heller... Ville bara försöka förklara varför det är lite tyst från denna fronten.

Sådana tankar kan färga av sig på annat… istället för att man letar efter guldkornen som också finns där. Som mannen som kom ut från sitt hus iklädd bara kalsongerna av modell 70-tal och ner i källaren mitt i smällkalla vintern ;-) … eller...

... att det idag låg ett brev från dig Ann-Christine i brevlådan adresserat från Kula. Så glad jag blev!

… och så en överlycklig kompis som väntar därhemma och som blir glad över att se en då man kommer innanför dörren ALLTID… oavsett!

... eller råbocken som graciöst svingade sig över nätstaketet från ödetomten, korsade vägen bara ett par meter framför oss. Vi blev lika häpna både jag och Charlie, det var så vackert!

Somliga dagar
går allt så lätt.
Solen skiner och allt blir rätt.
Spelar man kula
vinner man bums.
Rasten är rolig
och maten är mums.

Andra dagar
går allt på sne.
Försöka med något
är ingen idé.
Man glömmer och tappar,
blir sist och sämst.
Man ramlar på gården
och slår sig hemskt.
Nu hoppas jag
på en somlig dag!
Britt G. Hallström

Dagens dos av balsam för själen!!! ;



Jodå, lite pyssel idag dels knåp med en klapp...

dessutom:

Pepparkaksknäcke

25 g jäst löses i 2dl ljummet vatten
blanda i 2 tsk pepparkakskrydda
Tillsätt 1½ tsk salt, 1 msk honung samt halva mängden mjöl
Totalt 5 dl grovt dinkelmjöl och 2dl vetemjöl.

Låt jäsa 40 min under duk. Kavla tunt, jag använde pepparkaksformar.

Grädda i 10-15 minuter i 250 grader.

Det blir en provsmak till kvällskaffet... rekommenderas med det varmaste

... OCH BARA SE, ÄNTLIGEN KAN JAG VISA ETT OCH ETT ANNAT. Idag och ovan bjuder jag en av mina favoriter bland orchidéerna!

GOKVÄLL

... skulle visa sig bli en GOD MORGON en arla söndagsmorgon! … jag blickar ut genom fönstret och det känns då lämpligt att citera Victor Rydberg.

”Midvinternattens köld är hård,
stjernorna gnistra och glimma.
Alla sofva i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser hvit på fur och gran,
snön lyser hvit på taken.
Endast tomten är vaken.”






Lördagskväll;
Så nu har våra båda pågar gett sig av. Igår morse startade en av dem från Helsingborg tog båten över till Helsingör och tog sig vidare med tåg till Köpenhamn och Kastrup. Den andre med tåg via Malmö och de hade tur att flyget till New York med mellanlandning i Reijkjavik i stort sett gick som planerat. I natt fick vi meddelande att de var tryggt framme. Det blev för vår del till dess mer eller mindre omedvetet en orolig nattsömn. Hoppas nu att de nu har en händelserik vecka framför sig och bokstavligen kommer hem med en massa nya input i bagaget.

Idag på morgonen tog vi en lång promenad i kylan. Då vi kom en bit ner på Fädriften kom en biffig rottweiler i full karriär rakt emot oss från en liten sidogata andra sidan vägen… den uppträdde kaxigt och både jag och Mats ropade STANNA med våra myndigaste stämmor och gjorde allt för att undertrycka den där begynnande obehagskänslan… noterade samtidigt som den främmande hunden tvärstannade en meter framför oss och började morra… hur matte och husse dök upp en femtio meter iväg. I maklig lunk!!! Så hojtar mannen till sin hund att komma: samtidigt såg jag hur en bil närmade sig den hade han inte koll på och jag skrek åt honom att observera det. Kunde ett ögonblick se scenariot framför mig. Då hör jag hur kvinnan uppmanar sin man att springa (!,?) Hunden såg vid det här laget riktigt ilsken ut, Charlie började skruva oroligt på sig och lägga sig i snacket. Vi fick upprepa hårda stanna flera gånger. Ännu en gång tappade mannen sin hund då vi gått vidare och jag kunde faktiskt inte låta bli att läxa upp kvinnan och frågade hur de tänkte då de lät sin oregerliga hund gå lös mitt i byn. Det var bara idag svarade hon då!!! ? Det blev en lång historia, men som kändes angelägen för mig…

Ja så har Mats och jag varit inne i stan och julshoppat, så nu har vi betat av flickornas klappar. I en liten låda med oss hem hade vi vars en Budapestrulle till kaffet. Och nu vet jag varför vi inte har köpt någon på alla dessa år trots att de är så makalöst goda: 27 kronor stycket! Men som Mats skämtsamt brukar säga; har man ändå sprängt budgeten så går det an.

Lite mera blev det; julkorten ligger klara, snapsen är klar (dvs. silad), fiolen har nu fått en väl synlig och funktionell plats bredvid vår antika skrivmöbel. En smidesventil har kommit upp för att varm luft bättre ska kunna cirkulera emellan rummen, vi har ju ett stort väggemelement och 2 takelement till vår vattenburna jordvärme. Fortsättning följer…, botten av badkaret är fullt av boxbom på tork till ”luciakransen” i kökstaket. Nu återstår det att skotta sig in i drivhuset för att hämta grön ståltråd.

På kvällen slog vi oss ner och kollade på Så mycket bättre sedan var det dags för mig att byta ställning. Två dagar på rak har jag flugit som en vante på vägarna här i Åhus. Det är så halt att fötterna liksom bara kanar iväg. T.o.m. Charlie har tagit det lugnt för han blir så ängslig då matte ligger ”i skiten” man blir riktigt rörd då man blir överöst med pussar. Men det har satt sina spår och jag har tur om det inte blir något skott av det.

Ja, ni ser själva självklart vill Charlie vara med på allt han kan inte fatta varför inte han har fått en tv-fåtölj och om kvällarna brukar han hoppa upp och sätta sig på min fotpall ;-)

Idag söndag väntar det vi har förberett samt två olika slag av bullar… bakat med russin samt stekt av kött. Nu är takkronan klädd i grönt och med brett sidenband (nya kronljus på handlalistan), knäcken klar och plomberad tills jul, en jum-jum kaka bakad (doften minde mig om farmor) , chokladbrödsdegen klar och ligger i träda till måndagens bak.

JAY IN THE GHETTO

En av de tre artisterna som till fredagens delfinal var kvar i svenska versionen av Idol. Och tillika en av två som nu är kvar i tävlingen.

Ja, man kan då inte säga annat än att han är fantastisk! Med all säkerhet tar han hem rubbet i den slutgiltiga finalen!

PARADIZO DANCE

Så vackert, så smidigt och balanserat Samtidigt väldigt amerikanskt.

DEN FÖRSTE EN DAG MED KNORR

... december. Kan man fatta? Nyss ville jag bara hålla kvar nuet, värmen och framför allt löven på träden. Hade jag kunnat så hade jag visat dagens bild på en bedårande röd Dahlia i ”Trädgårdens kalender” för 2010.

Nu när det närmar sig jul och det dessutom går med långa kliv har det visserligen blivit kallare men också ljusare av olika och kända anledning, limmet som hade behövts för att slippa räfsa upp löven från marken har kommit fram och pysslet startat. Som en parantes måste jag berätta att Boganvillean tappade sina blad då den är inne för vinterförvaring, men jag upptäckte för någon dag sedan att det finns hopp; växten håller på att återfödas och har satt massor av blad!

Här kan du se dess prakt från i somras om du vill :-)
http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2010/07/gammeldags-dagliljor-fran-rullebackens.html

En likhet finns det: Det går som en tråd emellan årstiderna och det är att jag känner mig på ett cirka lika trött. Än har det inte hjälpt att jag ökat dosen med citrusfrukt samt påbörjat en kur med Chi San. Säkert är jag inte ensam. Men hoppas, … och att själva jobba för bättring det kan vi. Goda skratt, och småmys av olika slag är annan medicin (har ni missat Familjen Rudolf i mitt förra inlägg så backa gärna). Läste någonstans igår (kanske i Metron) att vi genom att tänka något positivt redan då vi vaknade påverkade hela dagen. Och så tror jag också att det är.

Idag tänker jag vara nostalgisk, njuta och faktiskt lämpligt på ledig tid nosa på nya adventskalendern på TV redan 7.15. Minns hur spännande det var att öppna dagens lucka då man var barn. Kan faktiskt fortfarande se en utav kalendrarna framför mig när helst jag vill.

Efter att ha sett första avsnittet kan jag säga att jag kommer att bänka mig för nästkommande då det ges tillfälle. Hur utvecklar sig familjens spontana hotelldröm, det undrar jag?

Här kan ni kolla första avsnittet om ni vill;

http://svt.se/2.145684/julkalendern_hotell_gyllene_knorren?lid=is_search527895&lpos=indexSite1&from=siteSearch&queryArt527895=Hotell+Gyllene+Knorren&doneSearch=true

Jag som brukar omge mig med många drömmar kan än så länge klart leva mig in i handlingen. Skulle tro att de dessutom (drömmarna alltså) är ungefär lika dåligt underbyggda som mina.

**********

Så tillbaka till trädgårdskalendern, som tipsar om att:

”... summera trädgårdsåret som gått. Vad funkade bra? Plocka fram fotografier och fundera. Har du, eller ni, skapat den trädgård som passar just er?”

Sagt och gjort jag tog Hedenrud på orden och letade i mina gömmor och rotade fram både bilder och text som jag har dokumenterat runt och från vår täppa:

”När man investerar tid, kraft och pengar i en trädgård kan den i gengäld ge tillbaka i överflöd. Det viktiga är inte om trädgården gör anspråk på att vara perfekt. Istället är det nog så att omsorg om det som lever och att värdesätta det man har, visar rätt mycket om ägaren. Genom att ta sig an, vårda, ha drömmar, visa kreativitet och förmåga att se skönhet i det naturliga och ofta de enkla tingen kan man komma en god bit på väg. En trädgård blir aldrig riktigt färdig, och det kanske inte heller vore önskvärt. Jag tänker att det mer handlar om vägen och det är lätt att jämföra med ett människoliv och allt annat levande. Snarare gäller det att våga och vilja ge sig i kast med att planera, genomföra det som händer och de små glädjeämnena. Det är dessa som är hela värdet. Ibland känner man sig nöjd och annars är det ju inte värre än att det ger upphov till ett nytt projekt. Eller hur?”

**********

Med spänning bevittnade vi igår resten av dvd:n "Inte utan min dotter", men nu för andra gången. Det är ju en skildring från verkliga livet och har ni missat den filmen så är den ett måste! Den ger upphov till så många funderingar samtidigt som åtminstone jag kände mig som om jag satt en bra bit ovanför stolen.

På tal om film så planerar jag och Eva-Katrine att se fortsättningen på Narnia på bio i julhelgen. Att besöka biografen i jultid har varit en stående sed sedan barnen var små. Att kura ner med popcorn i en mjuk fåtölj, blicka runt bara för att notera fler i julstämning och sedan när ljuset släcks och man befinner sig mitt i bild och ljud. Ja, säga vad man vill tv kan aldrig mäta sig med det!

Jag tror Saltkråkan var mina första filmer på Bio (...Mary Poppins, Doktor Tjivago). Allt var inte bättre förr... ; Fler än jag som minns hårda trästolar? Där träsmaken blev så påtaglig efterhand att man var tvungen att pusta ut i en gottepaus ;-)

... och på tips från Eva-Katrine Hon är verkligen skicklig den där lilla September dessutom lika bedårande som färgstarka september.



... o vad jag önskar att jag hade möjlighet att komma och lyssna på julkonserten med din kör nästa söndag i Trefaldighetskyrkan i Stockholm. Det gör nästan ont i mig att jag inte har möjlighet att lyssna på dottern och hennes första soloframträdande i detta sammanhang.




Kan inte låta bli att infoga även LillBabs tolkning av Petters låt som jag också anser vara en höjdare.

Måste erkänna att jag hade missat när Berghagen tolkade Petter, och jag kan säga att jag rös av välbehgag. Det är så vackert att jag förstår om både Petter och Berghagen rördes till tårar.



Nyss hemkommen från premiärturen med vinterkörning. Visserligen bara i byn men ändå. Jag är stolt över mig själv. Det var första gången på 9 år! Jag och Charlie har varit en runda på biblioteket och nu har jag lite spännande att sätta tänderna. Så har jag varit en vända inom Konsum för att spana efter veckans erbjudanden samt handla ingredienser till Lussebullarna som ska i ugnen till helgen. En liten älgstek blev det och den ska också sitta fint till helgen. Det var minsann ett tag sedan vi åt vilt i det här huset. Biten är bara liten för ...

... på fredag vinkar vi av båda pågar som ska till New York en vecka. Spännande, och nervöst för mor...