LITET MEN STORT

Är temat på min dagens fb

"Om kärleken vore värdelös bara för att den inte varar för alltid vore livet värdelöst av samma skäl!.

Sagt av Per Westbärg ledamot av Svenska Akademien.


Det får mig osökt att fundera vidare på lyckobegreppet...

 Tankekorn...

Som någon säkert har noterat så omger jag mig med små ord, böcker, tidskrifter, bilder, blomster, färger och dofter, sådant som uppmuntrar sinnena och mina sinnesupplevelser. Nu tänker ju inte jag att jag på något sätt är annorlunda eller ensam om det. Men för mig är det viktigt att ge uttryck för det!








För, konkret är jag. Och vill påminna mig själv och andra om det som jag tycker är så viktigt!

Omsorg är starkt förknippat med kärlek ... och lycka känner jag. Av kärlek och lycka blir man glad...och jag har så ofta förmånen att känna glädje. Omgivningen ser nog sällan mig ledsen eller arg, visst är jag det också ibland konstigt vore det ju annars. Men, jag har i grunden valt att se positivt på tillvaron. Medveten styggelse är det värsta jag vet och ibland måste man försöka rista av sig sådan och tänka i sitt stilla sinne att det i längden är mest synd om dem själva. Tyvärr finns det också sådant som man inte kan påverka.

På krukan härovan kan vi läsa att kärleken är omedelbar ;-) Och helt klart är det ofta så. Ibland blossar kärleken upp på just ett ögonblick. Den här kärleken är speciell så tillvida att man inte förmår dölja den. Vågorna sköljer över en... effekten blir inte sällan i det närmaste huvudlös och kan riktas både till mer eller mindre "uppnåeliga" relationer, föremål och upplevelser . 

Sedan finns det också utrymme för kärlek att växa fram. Det är när det välkända blir till kärleksfull trygghet... som i sin förlängning ger glädje!

Det krävs eftertanke och tid att vårda omsorg känner jag. Inser att jag  tidigare satte andra i första rummet. Var nog rätt stygg emot mig själv. För egen del handlade det om prestationer och egna krav. Livet gick ut på att göra saker. Måsten och sådant som jag ville uppnå. Ett inre tvång helt "enkelt", som jag själv byggt upp och som sedan påverkat andras bild och förgivettaganden. Men, visst fanns det massor av gemenskap och glädje också, för inget är enbart svart eller vitt. 

Så här på håll framträder bestående positiva erfarenheter främst i och av familjen, för den har jag av förklarliga skäl hela tiden tillgång till. Ett givande och ett tagande som är varaktigt. Så viktigt att lära sig redan från barnsben! Så att saker inte tas för givna. Behoven ser olika ut, men alla är viktiga att uppmärksammas... vara huvudperson. Att se detta är viktigt för alla, vuxna som barn!

... Att trivas och ha roligt tillsammans dela sorgeämnen små som stora, för det behövs inga stora medel. Det är att vara i nuet, och det närmsta man kan komma lycka. Och det fantastiska är att vårda och att hålla kvar denna känsla!

... Utgångsläget ser så olika ut. Men även om det är är gott, inser jag att det också handlar om underhåll och prioriteringar. Inga käppar i hjulen, utan att få alla att känna sig välkomna. För mig är det viktigast med familjen, tillsammans med den är jag rik. Andra människor kommer och går, personer och relationer som sätter mer eller mindre guldkant på tillvaron. Som är viktigt just här och nu.

Men i lärargärningen, för så vill jag kalla den, ryms så mycket av denna omsorg om individer. Individer som har så skilda erfarenheter i bagaget. Där känner jag att jag kan erbjuda en nog så viktig del vid sidan om kunskapsmålen. Det är inget lätt jobb det kan vi alla intyga som är lärare. Och att det värde = betyg som samhället visar oss känns orättvis. Ja, man får låta bli att tänka så mycket på det utan mer på elevernas positiva respons. Tror nog att de hade varit bättre på att värdera vårt arbete faktiskt. Nog om detta... För tyvärr blir det bara ord... ord som inte hittills har lett till någonting.

Nu kommer förmodligen någon av mina fb vänner att  känna igen en kommentar från dagen. Men den passade så bra även här.

Ett barn har rätt att få all kärlek i världen och att uppleva lycka... Barn ger så mycket lycka tillbaka om de bara får chansen. Vi är många som vet att ibland är inte livet så enkelt och "rättvist", men av egen erfarenhet vet jag att möten påvägen kan vända trender. Som ett extra stort PLUS... blir man sedan redo att omfamna världen! Det enda aber är att man i visst blir mer sårbar.

Tillbaka till början;

... Har märkt att... kalla det min kreativitet eller aktivitet eller ännu bättre uttryckt entusiasm även sätter igång andra. För mig är det viktigt att blåsa liv i tingen och faktiskt är det nog det jag håller på med då jag rotar bland gammalt, minns och blåser nytt liv genom att plocka fram det i ljuset. Sätta värde på, ibland innebär det att renovera. Ja det handlar ytterst om att värdesätta tillvaron. 

Då jag läste ditt inlägg på fb Anna-Lena började mina tankar snurra. Tack för att du satte igång mina celler!



Ni som har följt mig ett tag känner till att jag har varit inne på ämnet tidigare
som här 

Mina läsares tankar om lycka 2010 

Speglingar 2010

Genom livet 2011

UR

... men det här inlägget handlar ingalunda om tid och klocka...
Denna onsdag har jag ägnat åt "Språk, kultur och social identitet" en alldeles utmärkt bok skriven av Seija Wellros.

Det jag ska göra härnäst är att sätta mig ner med en skrivuppgift till kursen i Sv 2 som jag nyligen påbörjade. Fann några länkar till UR-program som verkar matnyttiga i sammanhanget. Har inte själv tagit del av dem i sin helhet ännu. Men det kommer jag rätt snart att göra.

De ingår i serien UR-samtiden- Barn av vår tid

Rikt språk nyckeln till framgång

Att behärska språket är en förutsättning för att ta till sig kunskap. Botkyrka är en kommun med många språk. Erik Nilsson, chef på utbildningsförvaltningen, berättar hur hans kommun arbetar med språkfrågan.

Ämnesord: Skolan, Språk, Mångfald i skolan

Att lära på sitt andra språk

Monica Söderström Lareu på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet menar att det inte bara är språklärarnas uppgifter att lära ut svenska till barn med annat modersmål än svenska - även ämneslärarna måste bidra till undervisningen.

Ämnesord: Andraspråksinlärning, Svenska som andraspråk

En skola för alla

Joakim Palme, professor i statsvetenskap, och Niklas Stenlås, forskare vid Institutet för framtidsstudier, pratar om vikten av att fler elever klarar sig med goda resultat i skolan. Den stigande åldringskurvan gör detta till en nödvändighet sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Ämnesord: Skolan, Studieresultat, Hållbar utveckling, Befolkningsutveckling

OSTMADAM

Nyss hemkommen från jobb efter en alldeles speciellt givande dag. Allt har bara flutit på friktionsfritt, och sådana dagar som ni kanske också har märkt växer ju inte på trän.

...Med givande diskussioner runt påstående runt alkohol, bilkörning och vad som anses vara kriminellt där det finns chans att utveckla och få fatt i ungdomars tankar. Det är bl.a detta som gör lärarjobbet till något alldeles speciellt.

För dem som inte vet och som en osynlig parentes, så jobbar jag ju med ungdomar i gymnasieåldern med NPF som extra pålägg.

Svenskan gick i krönikans tecken och det är intressant vad våra elever väljer att skriva om. Även mattepasset porlade fram ja, faktiskt så pass att eleverna klarade att jobba på egen hand. Att ibland inte vara så behövd är ju det som vi pedagoger strävar efter. Att ha bidragit till att ge dem så bra på fötter att de kan, vågar och väljer att arbeta självständigt.

Dottern fick idag besked om att hon är antagen i Kristianstad efter att ha pendlat till Högskolan i Malmö denna vecka (restid 4 tim/dag)
...och att kursen här startar först på tisdag. På det viset vann hon dessutom en extra ledig dag :-)

Därefter blev det för vår del en lång promenad utmed stranden. Visserligen i regn, men av det så pass stilla slaget att kläderna inte blivit mer än fuktiga innan vi kom hem.

Det sägs ju att;

Har man en bra dag så regnar det


... och då syftar man oftast på något helt annat;

Knappast hela världen. Men ett litet moln då. Var på röntgen före jul för att mäta bentätheten. Har ju under senare år trillat rätt mycket och fått skador som jag själv satt i samband med att jag måste ha brutit något. Ingalunda stolt över att tillhöra den sorten som uppsöker sjukvården mycket motvilligt. Bestämde ändå att det var dags. Och på den vägen var det. På egen begäran alltså.

Visst har jag en del som ligger mig i fatet vad gäller de kriterier som gäller för att vara i riskzonen. Väntade ju inte besked än. Kanske prioriterades de ändå som borde börja sin behandling. Nu hade det inte utvecklats till Osteporos, men graden intill. Här måste alla klutar sättas in för att stoppa utvecklingen, det inser jag. Påverka vad som påverkas kan.

Vill därför rekommendera även andra att lägga lite energi i denna frågan för det är liksom upp till en själv. Läs mer på följande länk HÄR

Pratade på kvällen med en nära släkting där det hade börjat just med väldigt ont och ofta ex. i ryggen. Handleder, fötter etc. Nu är jag inte rökare och dricker inte heller speciellt frekvent. Rör mig hyfsat och dagligen... men har nog för lågt intag av mjölkprodukter. Har ju också genomgått några graviditeter. Krympt visserligen bara en cm men ändå...

Är du i riskzonen? Testa dig HÄR

RESTAURANG PARADISET

Enahanda meny på Paradisets fågelrestaurang? Kanske har vi inte marknadsfört oss tillräckligt för faktum är att gästerna har inte hittat hit ännu... Kanske har stolen inte tillräckligt mjuk stoppning än. För materialet sinade; Men som sagt Rom byggdes ingalunda på en dag!

Det får allt bli en tur till skogen i helgen.












Kanske bättre upp? På vår meny står lövbiff, stekt lök, hasselbackspotatis















Snälla pappa ... jag kan väl också få smaka säger Charlie som griper till bästa charmen då det vankas något gott. Ja så funkar det här hos oss. Självfallet ska även våra djur vara inbegripna i det som vi anser vara mysfaktor.













Tro nu inte att jag har gula ögon, det är matte som är en värdelös fotograf...



Julavslutningen med vår läsecirkel igår blev verkligen annorlunda. Vi hade planerat se filmen Norwegian Wood Detta efter att vi har läst boken med samma titel.

Och visst finns våra tankar efter boken samt mina efter att ha sett filmen i ett par tidigare inlägg...

Alltnog:
Biosalen dubbelbokad... vilket innebar att ett gäng redan var på plats då vi anlände... och för vår del att luften gick ur för oss alla. Någon var på väg hem då jag sa att lite glögg och ett glaserat hjärta kanske kunde smaka...

Hade precis hunnit "hem-om" värmt glögg och dykt inom Nya konditoriet och handlat vars ett pepparkakshjärta. Det kom att sitta fint nu... Hand i hand med prat om livet och hur vi skulle kunna gå vidare med vårt läsande, artade sig kvällen till något som vi enades om helt enkelt hade en mening. Vi insåg att vi hade fler kopplingar till varandra än vi tidigare hade känt till. Gemensamma platser, människor... vad sägs en en barndomskamrat i Sösdala syrran (?) halkade in på hur fascinerande det är med det som följer i släktforskningens spår... lite sugna var vi på att något fördjupa oss i ämnet. Vi var ett par stycken som har kommit en bit i nästa bok på menyn ; Den förspillda vakan av Nadeem Aslam. Helt överens var vi om att de har en alldeles fantastisk läsning framför sig, kanske i julhelgen.

Temat Självkänsla/självförtroende fortgår på SO lektioner i skolan. SKANDIA:s Ypperliga material "OM UNGDOMARS SJÄLVKÄNSLA"
Här kan du ladda ner ännu mer material med motsvarande för BARNS SJÄLVKÄNSLA samt tillhörande filmer


Janis Joplin har i sammanhanget myntat ett uttryck

Håll inte tillbaka dig själv. Du är allt du har.



Fredagsmusik?

REGINA SPECTOR

Härligt kreativt Regina!!!
Missa inte;
smekande toner i hennes kärleksförklaring...
hur det visuella får liv...
skiftar skepnad...
fortplantar sig...
nära både verklighet och fantasi...
ut i universum...

You are my sweetest downfall
I loved you first, I loved you first
Beneath the sheets of paper lies my truth
I have to go, I have to go
Your hair was long when we first met

Samson went back to bed
Not much hair left on his head
He ate a slice of wonder bread and went right back to bed
And history books forgot about us and the bible didn't mention us
And the bible didn't mention us, not even once

You are my sweetest downfall
I loved you first, I loved you first
Beneath the stars came fallin' on our heads
But they're just old light, they're just old light
Your hair was long when we first met

Samson came to my bed
Told me that my hair was red
Told me I was beautiful and came into my bed
Oh I cut his hair myself one night
A pair of dull scissors in the yellow light
And he told me that I'd done alright
And kissed me 'til the mornin' light, the mornin' light
And he kissed me 'til the mornin' light

Samson went back to bed
Not much hair left on his head
Ate a slice of wonderbread and went right back to bed
Oh, we couldn't bring the columns down
Yeah we couldn't destroy a single one
And history books forgot about us
And the bible didn't mention us, not even once

You are my sweetest downfall
I loved you first

Idag blev det mesta av stugrenoveringen klart. Bara lite finlir återstår. Taklisterna är målade och ligger på tork i vårt uterum imorgon lär de komma på plats. Ser fram emot att kunna bli av med lite av Kalles möbler här inifrån.

Åh, vad kul det ska bli... en vända på studera. nu... noterade att jag var antagen både till nätbaserat kreativt skrivande samt sv2 på distans. Båda kurserna med början i slutet av januari.

STUDIEDAG

Söderportskolan (forna realskolan) var målet denna morgon, för att lyssna på Christer Westlund då han talade sig varm för Entreprenöriellt lärande.

Om man frågar mig ; Helt klart betydligt saftigare innehåll än den torra titeln angav.

"En blixt kan tända eld så snart det finns något att få fäste i..." För detta behövs virke och eldsjälar... Pst... Inside information; dessa är det gott om i skolans värld!


Inslag i Pedagogiska magasinet

KROKIG VÄG ELLER PÅ RÄLS

Måndagen startade redan i ottan för min del. Faktiskt slog jag upp mina ”blå” prick klockan 4. En timma före klockradion förväntades börja tjuta. Sen bar det av från C4 gymnasiet i Kristianstad redan 7.00, målet var Kockumslokalerna för att lyssna på när Stefan Hertz föreläste www.uppsalafortbildning.se .

Han pratade sig varm för hur han har funnit ett fruktbart sätt ”Att handskas med besvärliga elever”.

Om hur viktigt det är att vi redan från start lokaliserar eleverna, är medvetna om att vi på resan mot att utforska denne och bereder väg för lärande är medveten om att vi färgas av våra förväntningar såväl som av föräldrarnas och elevens.

Vuxna har som mycket viktig uppgift att sätta gränser och tala om vad som är fel. Vuxna som först själva måste ha blivit speglade för att ha tillgång till redskapen. Han rekommenderade en bok i det sammanhanget som heter Flodhästen i vardagsrummet hemma sökte jag på Google för att få lite mera kött på benen. Det fann jag på en annan och som det verkar matnyttig blogg, så jag länkar helt enkelt dit.

Alltför många har tvingats lämna barnstadiet alltför tidigt vilket bekräftar att det inte alls är självklart att man möter närvarande vuxna. Det är här otryggheten skapas och den i sin tur är upphov till rollers uppkomst. För att förhindra och motarbeta dessa finns inga genvägar inte mer än att tryggheten är närvarande!

För att skapa trygghet är det grundläggande att lyssna och bemöta på ett sunt sätt. Och, det är en process som behöver förnyas vid varje förändring för att vi inte ska tappa trygghetskapitalet. Med pedagogiskt tänk vet vi att det konkret innebär att rutiner, struktur finns. För, "faller en så faller alla" och en del är mer sårbara än andra och det påverkar alla på olika och något sätt. Det rör upp en mängd känslor inte minst rädsla. Det ligger stort ansvar på oss för att begränsa oss själva för att inte hamna utanför.

Herz talade om förtryck av olika slag. Ett är med ord och hur lätt det är att föra över och degradera och rätt som är beteendet etablerat. Det råder ingen tvekan: att inte protestera emot sådant bemötande är att bejaka förtrycket. Ledaren utser sina lakejer. Här har jag skrivit upp ett litteraturtips men är inte människa att hitta någon bok med den titeln Väljer istället "Maktlekarna" en annan bok som föreläsaren lyfte fram.

Alla besitter vi olika konfliktstilar, Herz talade om omhändertagande, konflikthanterande, undvikande och tävlande. Självklart finns det däribland alla nyanser.

Naturligtvis får det till konsekvens hur meningsfull skolan, arbetet eller aktiviteten känns. För att komma tillrätta med ett icke gynnsamt spår bör vi jobba med belöningar snarare än sanktioner. Så summan av kardemumman blir att om vi får en konflikt säger det mycket även hur vi själva reagerar. Om det råder svag struktur i gruppen finns det behov av starka subgrupper. Det handlar om att använda det goda som magnet och de goda för att få igång ett samarbete. Det är ibland de med svårigheter som den vuxne har sin viktigaste uppgift.

Det blir ett lite abrupt slut men efter gårdagen och summeringen var det just så jag kände mig. Visst var det betydligt mer än så här på tapeten men som Stefan Hertz avslutade så är det öppet att hyra in föreläsare från Uppsalalänken överst. Vi fick en hel del konkreta tips i del 2, problemlösningsmodell etc...

Det viktiga i livet

är inte så mycket var vi är

utan i vilken riktning vi rör oss.

I RYMDEN FINNS INGA KÄNSLOR

Filmen vi såg igår kväll var denna:

Det är en 1 ½ timmar lång film som skildrar livet för Samuel 18 år, och som har Aspergers Syndrom (AS) samt kanske främst hans storebror Sam. Sam är den ende som riktigt kan närma sig Samuel. Det är för han orkar acceptera honom och hans behov, och möter honom på hans villkor i rymden på låtsas. Men för Samuel är det ingalunda på låtsas, och för mig som åskådare känns det lika overkligt som sant och självklart. För så upplever jag att det ofta fungerar i relation med någon som har liknande funktionshinder. Att helt gå upp i den här fantasivärlden massor av timmar av att vara okontaktbar.

Det är Sam som blir Samuels väg ut till en tillvaro bland andra... och Jennifer som han finner då han är ute på jakt efter en flickvän till brorsan.

Det som händer i mötet ger upphov till en hel del hjärtliga skratt. Och som jag ser det är det just detta som är så viktigt att lära sig; att inte ta livet för allvarligt. Utan att respektera varandra och varandras olikheter och inse hur tokigt det kan bli! Det handlar inte om att förlöjliga någon... inget sådant och här tycker jag att det är på plats att trycka på att man har ett funktionshinder... Man är inte det!!!

I skolan fortsätter årets tema med en introduktion av hur hjärnan ser ut och den arbetar i allmänhet (signalssubstanser och vägarna de tar, vi berör mediciner och drogers inverkan. Min tanke är att väcka medvetenhet om hur vi själva fungerar och vilken stor betydelse omgivningens bemötande har för om det utvecklas till ett hinder eller ej. Vi berör begreppet multitasking (ha flera bollar i luften), och följder för individer då kraven ökar på arbetsmarknaden med ledning av en artikel ur en läkartidning. Via Multipla intelligenser då vi vi berör arv och miljö och introducerar Gardner och hans teorier om multipla intelligenser. Mina intentioner är att medvetandegöra om att det är påverkbart och att alla kan uppnå någorlunda förmåga inom olika intelligenstyper.


Nästa områden är funktionshinder (NPF); målet är att alla ska bli medvetna om sitt eget och andras funktionshinder genom att sätt ord på det. Att vi är både lika och olika. Det förenar och vi får möjlighet att nyttja varandra som resurs snarare än att se varandra som hinder. Vi skriver och diskuterar och det som kommer fram blir underlag för min vidare finplanering.

GRÄNSEN och våld i skolan

... en film som skildrar en bit ur vår historia med ett lika skrämmande som meningslöst våld.



Jag väljer att bifoga Dagens nyheters mottagande av filmen.
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/gransen---krig-pa-svenska

Själv behöver jag tid för att bearbeta allt detta. Ett par dagar efter att vi såg den så poppar det hela tiden upp fragment med mina reflektioner, scener som föder och förstärker frågor. Det är så en bra film ska vara tycker jag!

... att hålla sig utanför... i meningsskiljaktigheter... i det här fallet krig. Går det att vara neutral? (På vis och sätt tänker jag att man kan jämföra med normaldebatten...)

Har man inte ett ansvar även att reagera med ord på det som man tycker är fel?
... medveten om att om man nu gör det, behöver man veta vad man gör, man måste vara stark... ibland omänskligt stark.
Att stå inför situationer i det praktiska livet, stå pall är inte detsamma som att tänka igenom scenarion i teorin. Ändå är det ett en bit på vägen och en GOD sådan...

Under året har jag en plan med arbetet i vår gymnasiegrupp där vi via insamling av tidigare erfarenheter

Läsvanor;dagstidningar, serier, skönlitteratur, verklighetsskildringar. Val? Självskattning av starka kanaler, hur vi kan hjälpa med utvecklingen språkmässigt. Reaktion på att läsa tyst, läsa högt, lyssna på då andra läser. Går det bättre eller sämre till musik? Förstår du vad du läser? Jag har utarbetat en enkät för ändamålet.

... och därefter arbete med något utvalt ur media... tar oss vidare från det viktiga ämnet samarbete, betydelsen och innebörden av begreppet. Detta genom att samlas kring ett problem, att reflektera ta egen ställning. Sedan att komma fram till en gemensam lösning i demokratisk anda, man väljer ledare och vem som håller i pennan praktiserar vi sedan begreppet.

Så leder tråden vidare till oprovocerat våld. Ämnena går in i och leder till varandra. Jag har satt ihop olika fallbeskrivningar som eleverna får ta del av diskutera i grupper efter att jag har tagit ett i helklass.


Efter varje fall följer ungefär samma frågor;

Spår hos offret i det korta och det långa perspektivet.

Vad tror du/ni kan ligga bakom förövarnas beteende?

Hur tror du förövarna känner sig före, under och efter övergreppet?
Vad skulle kunna vara utlösande?
Vilka spår tror du/ni att detta kan ge hos förövarna i det korta och det långa perspektivet?
(Hur tänker du dig följderna för förövarnas liv?)

• Spår hos omgivningen? (Vilka kan du tänka dig?)

Vad tänker du personer i omgivningens handlande?
Hur skulle du gjort om du blev vittne till något liknande?


I min utvärdering, där jag använder även elevernas utvärdering, noterar jag at det blev som jag hade tänkt. Ämnet var uppskattat och angeläget. Det fanns plats för tala lyssna läsa skriva, samarbeta och jobba enskilt.

Eleverna visade att de uppskattade få föra sin talan och lärde sig lyssna bättre på andra. Det svåra har för min del varit att få ihop dynamiska grupper, där alla kan utvecklas (lite fram och tillbaka som i verkliga livet).

TEMPLE GRANDIN

Söndagens inlägg vill jag ägna en film som Mats och jag kollade på igårkväll. Filmen heter Temple Grandin och det är just om denna kvinna som filmen handlar. Det var med stort intresse vi kastade oss rakt in i den. Den väcker intresse och förståelse för jobbigt det måste vara att uppleva omvärlden så annorlunda än andra samtidigt att leva i detta utanförskap...

2007 skrev jag och en kursare inom ramen för en kurs inom autismspektrat 11-20 på Högskolan i Kristianstad en uppsats. Det var en fenomenografisk studie som vi valde att kalla "Kalle som har Aspergers syndrom där han reflekterar över känslor-underrubriken är ´Tomhet i början, via tungsint, öppning till helt ljust´. " Underrubriken är Kalles egen reflektion efter att ha läst Barbro Lindgrens "Sagan om den lilla farbrorn".

Det är fantastiskt att se hur Kalle i vår undersökning... likaså denna begåvade kvinna, ändå med sina specifika svårigheter, tala med en sådan entusism då det är sådant som berör dem. Ja det är som om proppen går ur...!

Vid litteraturstudierna till vår uppsats, läste vi två böcker av denna Temple Grandin, denna första som kom ut 1994 heter "Genom dörrar: vägen från autism till ett självständigt liv." Den andra boken som är från 2005 heter; " Vi som förstår djurens språk. En nyckel till hur djur ser världen."

Missade du den?

Filmen visas i sin helhet på Svt play

HÄR

Och Temple Grandins officiella hemsida

Måndag knölar och lökar

... en mörk och kulen oktobermorgon. Idag kändes det som om vi steg upp mitt i natten. Endast ett par veckor till vintertid. Skönt, om jag inte är felunderättad så vinner vi en timme denna gång

Bad och hårtvätt, frukosten nere. Jag kastade ett öga ut genom köksfönstret och såg att termometern visade på 5C. Charlie och Mats på morgonrundan medan jag förberedde för honom på hemmaplan.

Späckat program på förmiddagen med början i medarbetarsamtal gör förhoppningsvis att den kommer att försvinna i ett huj. Idag måste jag erkänna att jag längtar förmiddagen av mig...

KAN MAN TRO ATT DET ÄR ETT OKTOBERFOTO?

SÅ... kul att stråla samman med dig Eva, återigen konstaterade vi att vi bara måste träffas en dag och snacka om livet och om allt!

Eva och jag samarbetade och var bollplank till varandra förut men det var innan hon var färdig för att åter prova sina vingar. Vi konstaterade ännu en gång hur viktigt detta är för att föra pedagogiken vidare i rätt riktining...
__________

Ann: "Somnade om från arla morgon. Ute grått och lite vindigt.

Svägerskan grävt upp dahliaknölar här för övervintring,
... mer kan man läsa på ex.den här länken: http://www.dahlia.se/vinterforvaring.htm



Det här är ett foto från er trädgård i somras Maria och Nisse. Hoppas, hoppas att du kan fixa biljetter till Cabaret i november Maria!

Ann "... jag tänker mig samla gran/tallris efter avverkning att täcka rabatterna med hos svärföräldrarna, och lilla triangeln hos oss där dina gröna bidrag står:-)

--- 

Och du genomlever en hektisk förmiddag läser jag, ta't lugnt ta en Toy :-)"
__________

Där ser man fortare än kvickt så blev det em., och nu är det dax för Charlierundan.

Molnigt i Kristianstad, men på slutet bröt solen fram precis innan det var dags att stiga på bussen... Molnigt i Åhus, men jag tror minsann att något liknande är på gång att inträffa även här!
---
... en skön promenad i ett tyst och stillsamt Åhus . Det är som om även människorna går i ide... och nu ämnar jag avancera in till sängen en stund.
__________

Man får väl säga grattis till din egna adress mor. Spännande, och kanon att Jonas hjälpte dig att fixa så du nu har den.

Du får hälsa honom och gratulera även honom till den nya lyan. Måste ju kännas bra att kunna lite rå sig själv även om ni säkert lär se honom en hel del även i fortsättningen. Spännande och häftigt för honom nu att pyssla till sig själv med städ och målning. Nytt och fräscht blir det på alla sätt förstår jag, och det måste kännas skönt att få stöd och hjälp från er. Säkert jätteviktigt att han nu oxå får visa sin självständighet.
__________

Riktig höststädning även hos dig och Tommie hör jag

"... Dammsugit, tvättat golv och bytt gardiner. Trädgården har fått minimal ansning, men dahlielökarna är vinterförvarade och tulpanlökarna i jorden..."

Dessa sanslöst vackra tulpaner växer utanför dörren vid mitt jobb.



Mor: "... Vi har ju fått en hel del frukt, både äpplen och päron. Dem har vi plockat. Men jag måste lägga tidningspapper runt vart och ett för att jag ska ha någon glädje av dem längre fram.

Annars har vi det jättebra och solen skiner ofta- så också idag.
__________

Anna-Karin & Johnny gladde oss mycket med ett kort från sin semesterresa. Hälsa och tacka dem så mycket från oss!"

Det sista påminner mig om att jag fann en liten filmsnutt i mobilen. Ska se om jag hittar den.



Ser ut som om det får bli utan ljud. "Här står vi nu det är så coolt!!! MEN vad vackert Anna-Karin!
Motivet är från Scottland
__________

Förresten hur blev det med turen till Djurgården igår Eva-Katrine? Hade varit kul att höra något om den. Kanske oxå se något foto?

Till vänster ser ni hur långt vi har stegat tjejer. Hade inte dina veckosiffror E-K men de lägger vi till...

Ännu på startblocket

Målat dvdhyllan. Få se nu om den torkar riktigt till kvällen. Bra att vi fick användning för en del av överblivna lister. Nu torr men inga tassar så för säkerhetsskull står hyllan på en tidning. Den blev funktionell, helt ok faktiskt.



Solen skiner och mor, det var ganska varmt ute. Hade tagit något extra på mig men det hade jag inte behövt. Ändå inte riktigt trädgårdsinspiration trots boken jag lånade. Det är alldeles för mycket man behöver till hands. Hinderna känns helt enkelt för höga idag. Nu har Lucky fått sin runda, ganska lång förövrigt, vi promenerade bl.a förbi vårt gamla hus-det som Mats och jag byggde i Piggastan en gång. Det har blivit så uppväxt runt ikring för buskarna, fruktträden, häckarna skymde det lilla man kunnat skymja av huset förut. Det hör till saken att det ligger på en skafttomt, vi fick välja tomt först på en jättestor tomt. Där blev sedan plats för 4 nybyggen + det gamla huset. Vårt låg i mitten, så vi hade en egen väg som ledde in till huset (därav skaftet).

Har fått mail både från Runo och Ann idag. Ska höra med Mats när han har kommit hem Runo, men lova att inte göra någon affär av att vi kommer.
I startgroparna med att jag ...borde skriva något om hur man kan jobba förebyggande mot brottslighet i skolan för elever med NPF. Har tappat all inspiration (det har aldrig hänt förr). Väntar på att den ska komma tillbaka. Har ju fått klart godkänd på de andra 3 uppgifterna så jag borde ju inte sabba det i nuläget. Tidigare har jag varit inne på att intervjua polis, soc, skolpersonal elev-förälder. Men det får vara kanske i ett senare skede Eva-Lott hade kanske annars varit en lämplig intervjuperson? Kanske håller jag med litteraturstudier just nu.

Alltid lika roligt att höra av dig Ann. Tänker att vi känner likadant för tillfället. Tradigt med ditt jobb, ja magen... kropp och själ, inget blir ju bättre. Har du hört nyheterna idag om långtidsjukskrivna så förstår du utan att jag behöver säga mer. Får kanske se filmen Livet från den ljusa sidan igen... Förresten från det ena till det tredje; en fräck djursoffa!

Skönt ikväll kommer Mats hem. Jag längtar och han med för han ringde innan och sa att han var på väg hem. Jag inbillar mig att jag kan ta på mig en del av sleven men annars spelar hans favoritlag match på tv ikväll så han vill säkert inte missa den.

Samlar mig för att baka Susannabullar imorgon har förberett fyllningen den ska man blanda och lägga i frysen (en god anledning till att vänta baka dem tills imorgon).

Susannabullar
Ingredienser
32 st
50 g jäst
2 dl mjölk
4 dl vetemjöl
200 g smör, rumsvarmt
1 dl strösocker
3 st ägg
6 dl vetemjöl
Fyllning
150 g smör
1,5 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker

Garnering och pensling;
1 st uppvispat ägg
mandelspån
pärlsocker

Gör så här
1. Fyllning: Rör ihop ingredienserna och forma två längder. Dela dessa i 16 bitar och rulla till kulor. Lägg dem på ett fat i frysen, täck med folie. Kan förberedas långt i förväg.2. Smula jästen i en bunke. Värm mjölken till fingervärme, 37°. Häll den över jästen och rör om. Tillsätt 4 dl mjöl och arbeta ihop till en deg. Låt jäsa på dragfri plats 30 min under duk.3. Arbeta sedan in smör, socker och ägg samt sist mjöl, börja med 5 dl av mjölet. Det tar en stund att arbeta samman ingredienserna men överarbeta inte degen. Tillsätt eventuellt ytterligare vetemjöl.Ställ ut mazarinformar på plåt.4. Ta upp degen på mjölat bakbord och dela den på hälften. Rulla ut och dela varje rulle i 16 delar. Forma till bollar och lägg i formarna. Ta fram smörkulorna och tryck ner en i varje bulle.5. Jäs bullarna väl, det tar 40-50 min. Värm ugnen till 250° medan bullarna jäser. Tryck ner smörkulan med en mjölad tesked. Pensla med ägg och strö över mandelspån och pärlsocker.Grädda 8-10 min mitt i ugnen.

Ja nu får man vara sugen tills imorgon! Kanske något till kalaset mor?
Så nu är Mats hemma efter sin tripp till Strängnäs. Ha sa att så fint väder som det är här hade det inte varit på hela vägen ner. Han blev tvungen att köra och tvätta bilen (nu innan fotbollen)så skitig hade den blivit på färden. Igår hade det regnat, haglat och åskat och fabriken låg nere i ett grustag. Kollade inte på bilen, men jag kan ju tänka mig en svart bil...