Bloggintresserade

fredag 28 september 2012

SOMMAR I PRAG


Ja, jag har ju lovat att berätta om besöket i den vackra stad där vi landade förut i sommar. För vacker var bara förnamnet. I Prag upplever man med alla sinnen och vi ångrade oss inte för ett ögonlock att vi lämnat regniga Sverige bakom oss, för att som det visade sig besöka varmare breddgrader.  

... Enda smolk i bägaren var väl i så fall att jag såg till att hamna i gips knappt två dygn före avresa. Aningen knöligt då hettan satte in och lekamen svullnade sånär som området i gips! (Inte helt lätt för någon som har nära till instängdhetskänslor.) Men det finns alltid det... och de som har det värre. För exempel mötte vi en kille som hade hela benet gipsat från fotknölarna upp över låret :-O ... En liten gipshistoria måste jag bara berätta för er, för någon av mina läsare möjligen nytt... Det utspelade sig i tullen där fastnade jag och fick genomgå genomlysning och utstå att man rotade runt i gipset på jakt efter stiletter och annat suspekt. 

Men det här är ju sådana annorlunda händelser som jag är van vid... 

... tänker på den där gången då vi var påväg till Madrid för att fira Mats 50-årsdag. Originell som man vill vara hade jag beställt en marsipangris på ett kg på hemortens kondis. Denna tänkte jag skulle ersätta en födelsedagstårta till morgonens uppvaktning, och eftersom jag var rädd om den så fick den bo i handbagaget. Gissa om min förvåning då stian genomlystes och ja, jag kunde ju direkt identifiera grisen med underfundiga namnet "Mandel(m)nasse". Smått hysterisk, fnittrande och hyschande drog jag tullarna åtsidan för att inviga dem i mina födelsedagsplaner.  Behöver jag säga hur nervig jag var? Men konstigt nog mest för att Mats skulle få reda på vad det handlade om... Så här efteråt förstår jag ju att det hade kunnat vara vad som helst, men tur i oturen fick det passera.

 Ja, var börjar man då ibland semesterhöjda(e)rna?

... Varför inte på Petrinkullen  
dit kunde man ta sig sig via mängder av trappor eller göra som vi... ta linbanan upp och knata på apostlahästarna ner. 

  








Vindlande stigar ledde oss runt kullen och på ett ställe fångade vi den vackra Pragborgen genom lövverket. På håll, byggt på en klippa och idag högsäte för Tjeckiens stadsöverhuvud.





Från utsiktstornet av eiffeltornsmodell, Visserligen endast en fjärdedel så högt hade man säkert kunnat ännu bättre blicka ner över staden och floden Moldau. Se den tjusiga Karlsbron som vi under vistelsen skulle komma att passera över många gånger. Men eftersom vi kände oss tillräckligt högt upp fick det vara för oss.










Här utsikt från den bro som vi spatserade över för att komma till och från Petrinkullen. Det är mycket riktigt Karlsbron som man ser en skymt av i fjärran. Dessutom den k;a. där vi vi var på opera en kväll. Mer av en händelse var det kändisar och mycket njutbart. Efteråt väntade restaurang av den exklusiva sorten där vi hade beställt bord i hotellreceptionen. Kändes fantastiskt lyxigt att äta 3-rätters och bli uppassad av propra kypare.



Här strosar vi över Karlsbron för att möta de ännu äldre delarna av stan. Ni ser vi rör oss i zickzack genom staden. Och strosar gör man när det är så mycket vackert att kolla på. Kan nog säga att tempot känns behagligt annorlunda och undrar vad det beror på. Är det möjligen närheten till vattnet? Det är nämligen en känsla jag känner igen från våra havsturer här i Åhus.

Vid porten som leder in i gamla staden reser sig det gamla pampiga brotornet.






Men innan vi är framme har vi till vänster det gula huset med en bild på jungfru Maria. Det ska man akta sig för att stirra alltför förlänge på för det sägs vara förknippat med ond bråd död. Huvale, och vilken himla tur sa Mats att vi hade läst om det innan vi var där!







Pampiga stenstatyer kantade broräcket. De här båda föreställer två grekiska missionärer som förde in kristendomen och tillika det kyrilliska alfabetet.


Det här korset som befinner sig i mitten av bron är gjort i brons legenden säger att det förmår infria önskningar.



Under en av statyerna stod en mysig man och halade sitt positiv.






... men där var även konstnärer målare och andra livemusikanter.
Man kunde njuta både jazz och klassiskt...










Under bron flöt floden Moldau och den var då sannerligen vacker må ni tro.



Vi hade beställt en båttur redan hemifrån vårt arbetsrum. Det var med svensktalande guidning... vår guide hade inte ens varit i närheten av Sverige men talade ändå vårt språk flytande :-O 
Han berättade att han läste Svenska på universitetet och att denna guidning var ett perfekt sätt att praktisera det han hade lärt.





En alldeles utmärkt länk för de som jag har väckt intresse hos, så pass att man funderar på att res dit!

 http://www.vedevag.cz/prag.htm

 

Ja, vad  gör man inte... om det blir tungt att släpa på sin arm...? 
Reder sig själv...
Här en mitella av skärpet till en av medhavda klänningar.








Nu var vi ju på semester... och landet är känt för sin öl...






Även en icke van öldrickerska gav ett mer än väl godkänt betyg åt Budweiser.














 

Dessutom skönt att vila benen en stund, att se folk komma och gå ( som Edvard Persson sjöng :-)















Det här är från gamla judiska gravplatsen en mycket speciell och rörande plats. Eftersom det är få platser för stans judar så har man fått jordfästas i lager. Därav myllret av stenar. Platsen har dock inte använts för detta ändamål sedan slutet av 1700-talet.









 
I Sverige är det ju inte tillåtet med löst sittande stenar så den här kyrkogården hade med all säkerhet fått slå igen sina portar.




Men hallå ja ni ser skylten talar för sig själv. Ett svenskt företag på plats...















Knappast vi trodde våra ögon förrän vi kikat in i butiken.




 
Vi måste ju skriva vykort och sådana kunde man finna lite varstans men frimärken däremot, de måste an köpa inne på postkontoren. Det kontor som vi var inne på kändes som det var från 1900-talets början, med sin gedigna mörka träinredning och gamla glasluckor vid kassorna.















Det var här vid gamla stadens torg som vi passade på att njuta på några bänkar samtidigt som Mats skrev våra vykort hem... jag var ju liksom handikappad. 









Strax bredvid närmare bestämt i gamla stadshuset hade ett par precis vigts och poserade nu under det berömda astronomiska uret








Morgon och marknadsstånd utmed vägarna fyllda med hantverk blommor och annat spännande



















Ett fönster fullt med käcka luvor















Ett besök på en garanterat "inhemsk" pub. Legendarisk, gammal stil, gammal inredning och framförallt god öl enligt Mats. Själv hade jag ju redan gjort mitt smakprov. Ickeöldrickare som jag är. 









Kan ju tilläggas att man i princip fick skära sig in i den rökfyllda lokalen skratt och stim, i det närmaste fullsatta träbänkar, och män som serverade efterhand som glasen blev urdruckna.I vår Pragbok kan man läsa citat "Om det finns någon sittplats betyder det antagligen att någon av stamgästerna har avlidit" (Topp 10 prag, s. 60) 

Med andra ord den enes död den andres bröd :-O




Själv föredrog jag en kopp kaffe på ett av stans otaliga kaféer framför öl.


Kyrkan bredvid Karlsbron där vi tillbringade en timme och njöt Opera.














Mer centralt än vi bodde kunde man knappast bo. Gångavstånd till allt.

Pampig entré












 

Via en evighetslång korridor kom vi till vårt rum
Sköna sängar, ljust och fint.



Frukost på hotellet. Skön miljö med njutbar klassisk musik i bakgrunden.













Nu kan jag avslöja att jag blev jag sugen av att se bilderna. Man fick beställa sin omelett och välja ingredienser varje morgon. Omeletterna stektes av festliga kockar vid långbordet.



Som sagt en härlig resa... och nu väntar Lissabon för vi har minsann fått blodad tand på att se oss omkring!

2 kommentarer:

Bea sa...

Hej!
Vilken fin resa du gjort och bjuder på väldigt vackra vyer av byggnader med kulturhistoriska mått.

Vilken otur att tvingas gå med gips i sommarvärmen.

Ha en trevlig kväll /bea

Anita Björk sa...

Jättefina bilder, kul att se. Har aldrig varit i Prag men kanske borde börja kika på det

Anita