På upptäcktsfärd i LISSABON

Facebook fredag morgon; 

"Vaknat till första morgonen i vår tvårummare på hotell i Lissboa. Ser med spänning fram emot att möta dagen. Lite planer bla på spårvagn 28. 

Sophämtarna vill ha upp oss till frukost. Hann med en promenad i omgivningarna igår, kände och gillade stämningen , skön temperatur, häftiga men snabba skurar, beställde ut ett jättefestligt fiskfat med olika slag av bl.a svärdfisk, sardiner, räkor, bläckfisk... Med andra ord vi har det gott!"

Utsökt hotellfrukost helt jämförbar med våra mått. Pek på näsan av "husfrun" att hålla bättre i min väska. 'Never ever leve it for a moment... godtrogna jag... Men det är klart att kriminalitet finns överallt och det kan ju vara ett sätt att försörja sig...

 
Efter vad jag förstår är socialförsäkringarna annorlunda här i Portugal mot vad vi är vana vid. Om inte annat syns det på att här förekommer än fler tiggare. De näpnaste lilla tiggaren mötte vi i Belem. Han höll korgen medan husse spelade dragspel. Tillåt mig presentera ; 

 


Något som vi konstaterade rätt snart, var att spårvagnsförarna nästan uteslutande var kvinnor, och att det endast var ett fåtal kvinnor bland taxiförarna. Vi såg inte heller mer än någon kvinnlig polis. Det kan ju vara så att man inte kvoterar in könen på arbetsplatserna som här. 

Har nu fått en första bild av stan, spårvagn 28 är sannerligen en upplevelse. Känslan av barndomens tåg med träinredda kupéer kom nära... ljuden, skramlandet satt iännu i ryggmärgen... Den tog oss uppför och nerför sega backar, och fick oss att inse Lissabons läge på kullar. Spåren med den förenklade sträckningen förde oss effektivt genom staden. Stundtals var det knöfullt i vagnen så pass att det behövts skohorn för att få in oss ;-) Ett 24 timmars kort kostade 5 Euro och då var det i stort sett endast båtturer och sightseeing som var fråntaget.

Hoppade av de gula vagnarna när vi kände för det 









... mötte utsikter som hette duga. Som här i Alfama.

Skådade utöver Atlanten som egentligen skulle visa sig vara floden Tejo som rinner ut i densamma...

... och över pittoreska stadsdelar. Gamla hus, dessa vackra enkupiga tegelfärgade takpannor, 

 

... tvätt på tork utanför takfasader,

  

... smala gränder, ojämnt och långt ifrån handikappvänligt...

... med spännande butiker, eller som här kanariefåglar

Låga dörrar som vittnar om att medellängden har ökat.

Sång och musik på ett för oss okänt musikinstrument (lång hals och många strängar).

  
... kafé med bakverk som är vida känt! Inte speciellt söta utan snarare bara goda.

Både kropp och själ har då sannerligen fått sitt under den här resan!

... och att man kan spisa både det ena och det andra skulle vi bli varse.

Hoppade av vid en fantastisk park med exotiska växter. Perfekt att fotografera stöd för minnet. Den hette Jardin da Estrela och låg i just Estrelaområdet. Det kom ett par regnskurar som verkligen hette duga.  Överlag syntes det oss som att det var ett sådant klimat här. Snabba och intensiva skurar och inte speciellt kallt.

Vi sökte skjul i någon kyrkliknande byggnad. Troligen var det Basilica da Estrela,

...men att vi hamnade där var snarare en slump och så snart det "hättade" begav vi oss rakt över gatan. 

Växterna blir om än vackrare då de är fuktiga som efter ett regn eller tillsammans med dammar och fontäner.

Växterna här skulle visa sig vara av bautaformat. Bambun var så hög att man fick vända huvudet uppåt skyn. Änglatrumpeterna likaså och det gällde även de oskuldsfullt vita blommorna.

 ... Hibiskus

 

En pampig Mönjelilja

 Bananträd...























Enorma av olika arter bla. agave . Nu har jag tre nya skott på min därhemma, som jag nu förstår är, rätt lilla. Så här kommer den som du Anna-Karin fick i fjol
att se ut framöver.

 

Har upplevt Lissabons hjälpsamma invånare.   

Nu hemma på hotellet och vilarde en stund, vaknade upp till toner av denna fadomusik som vi skulle få höra mer av ikväll.

Det blev en oförglömlig kväll i Club de Fados ömsom vitkalkade och stenvalv, där bläckfisk rostad tillsammans med småpotatis i virginolivolja kändes rund i munnen

... sufflerat av dessa sorgsna, smäktande och genomträngande Fadotoner. Toner som fortplantade sig i väggar, tak och golv för att stanna kvar i åhörarna.

Tack för att du tipsade oss Anna-Karin och att du hade oss att boka i förväg.
Så var det dags att dra sig hemåt i natten...sov som en stock trots en stad som sjuder av liv natten lång. Utmattning? Troligen !