Bloggintresserade

söndag 1 juli 2012

SEN SIST...

Efter Eva-Katrines och min härliga trip till London har det passerat lite mer än en månad och tre veckoroch det utan att jag har varit speciellt aktiv här på bloggen. Däremot så har livet pockat desto mer, det är helt enkelt så mycket jag vill och det gäller nog för de flesta. Så trist det vore att inte ha så mycket annat att göra än att rota bland gamla inlägg, nej man får helt enkelt vara tacksam så länge livet pågår och har tillräckligt intressant att bjuda i nutid. 

Så pass att det ska räcka med lite framåtdrömmar, vårdande av minnen och att använda historien som en vägvisare för framtiden. Det tycker jag inte alltid att man gör. Jag har ju svårt att låta bli att engagera mig i sådant som jag ser i omgivningen. Exempelvis skrev jag på protest emot att lägga ner Busskiosken. Det är så mycket på gång i stan bl.a har man rivit ett helt kvarter av gamla fina byggnader mitt i kärnan för att bereda plats för ett nytt resecentrum. Hur tänker man? På det nya stället finns redan Pressbyrån så ni kan ju tänka resten. Vad frågar man då efter att den aktuella har funnits i 35 år? Gick med i rädda busskioskengruppen och skrev ett inlägg som följer; 
Positiva förändringar är OK, men det här känns inte OK! Landar till i kiosken så gott som dagligen och jag kan lätt säga att personalen är med och förgyller min dag! Och jag är säker på att jag talar för åtskilliga som passerar! Det känns som om det är hög dags att värna om Chrishans stad. Snacka om röra för att modernisera. Den gamla charmen är på väg att försvinna och jag undrar om det är tvunget att ta död på allt gammalt för att skapa nytt :-?
Hälsar Anje välkommen som följare hos mig! Och noterar samtidigt besök från ett par "nya" Bloggar. Vad kul...

Måste erkänna att jag saknar många fina bloggvänner. Försöker inom er emellanåt. Har nu fastnat i facebookträsket fördelen med detta forum är att det känns mer opretentiöst. Det kan räcka med en statusuppdatering. Roligt att finna bloggvänner där, men svårt eftersom man inte alltid känner till efternamnet. Ibland inte ens förnamnet.


summerade vi läsåret tillsammans med eleverna och personalen. Årliga sommaravslutningen gick av stapeln på Kristianstads teater, och återigen förundrades jag över hur många skickliga esteter som passerar mellan gamla "Södra skolans" väggar. Inte speciellt märkligt för de har då sannerligen gått i god lära. Bland pedagoger som lever som de lär, bara se hur det såg ut då vi andra på finaldagen bjöds Tableau vivant i Bäckaskog


Kan inte låta bli att visa ett par bilder från slottet



Det här andra tog jag med tanke på att jag skulle höra om det är någon som kan hjälpa mig med namnet på dessa vackra blommor. Tack Kerstin då är det antagligen Moses brinnande buske för det var även min lösa spekulation. Helt fantastisk i vart fall fotot gör den knappast prakten rättvisa.


 
Sommarlovet startade ett par dagar före midsommar. Händelserika och samtidigt spännande förberedelser inför midsommar då Eva-Katrine passade på att fylla 25 år. Så härligt att ha alla barnen med respektive på hemmaplan när deras kompisar och våra sammanstrålade.

Efter helgen träffen med Eva min själsfrände. En riktig långpromenad och massor av frisk luft och välsmort munläder.Så kul att få del av ortens historia ur någon annans synvinkel. Träffade dessutom en man på vägen som kunde bidra med ännu mer!

Täppan har fått sin beskärda del och det är en sann njutning att känna mylla mellan fingrar och tår, hämta fysisk och andlig kraft ur jorden.


Ett par pioner står i full blom vid vår damm. Annars är väl inte plantan så väldigt stor än för vi flyttade den för ett par år sedan och från att ha kommit igång rejält har den sen straffat oss.

 
Lilla olivträdet som tappade alla sina löv i våras och som jag nästan gett upp hoppet om kommer igen. Vad glad jag blev!
























Väntar ännu på att blåregnet ska behaga blomma. Men nu är det försent den här säsongen! Man kan ju inte ha tur med allt ;-)







För nu är det semester och vad passar då bättre än att ta igen sig efter hårt arbete med att luka rabatter. Inte lätt att ta foto på sig själv provade några gånger innan jag fastnade. Har sett att ungdomarna är fenor på detta... hur de nu bär sig åt. Inte speciellt smickrande foto men jag antar att det liknar originalet. Näsa och kinder har fått färg ute i solen tyvärr tillhör jag inte den brunhyade sorten.

Kanske blir det tid till att läsa några sidor också ;-) 









Tycker själv att jag ser nöjd ut där jag ligger i hammocken utanför lekstugan. Kan man vara annat, Mats och jag ska bli mormor och morfar för första gången. Så häftigt! och det snart!


 
Eva-Katrine har fått en lägenhet i Kristianstad och även om man har samlat på sig och fått en hel del genom åren inser man rätt snart att det kanske ändå var en droppe i sjön. En burk färg kan göra susen på gamla saker. 


















Bruna skåpet har nu också fått den där utlovade strykningen Inte riktigt klart men nästan... känner mig nöjd. Frågan är om inte gamla pelarbordet i ek som vi har i köket får vandra samma väg.





Det här skåpet har sin lilla historia. Det stod i garaget då vi flyttade in. Konstnären som bodde här före oss hade haft det att förvara burkar och penslar i. Vi hade inte så mycket möler då och min faster såg möjligheter i skåpet. Jag minns att hon hade jobb en hel dag med att skura det rent så det kunde flytta in. Men vad det har varit med om före det har jag ingen aning om.


 
Från tanke till handling grundning 2 klar... ibland är inte steget så långt ;-) Här är det nersnurrat men det är så praktiskt för uppsnurrat är det precis lagom matbordshöjd.

... Fortsättning följer för nu kom solen och då gäller det minsann att dra sig utanför dörrarna... först fram med kaffekvarnen och i med bönorna för nu vankas här kaffe och croissanter!


Ja ni hör att det rör påsig. Knappast så man hänger riktigt med i svängarna.

Och så blev bordet färdigmålat och står på tork.

6 kommentarer:

Maya sa...

Åhh så härligt! Semester! Jag jobbar en vecka till! Visst blir möbler som nya med lite färg :) Underbart!
Ha det bäst fina du!
Kram

femfemman sa...

Jo det är så sant, man behöver inte skriva blogginlägg för att ha kontakt med nyfunna- och gamla- vänner på bloggen. Men jag är lite egoistisk ( inte lite heller) eftersom jag ser bloggen som min dagbok och bilderbok...
Känner igen skåpet du målat vitt... ett sådant (brunt) fanns i mitt föräldrahem, sannolikt inköpt på 50-talet. Försvann i någon utrensning ... har aldrig varit så bra på att ta tillvara saker, ändå är huset fullt...
Ha det skönt bland rabatterna, gör okså så goott jag kan i kriget mot kirskål och våtnate.

Monica sa...

Mysig bild på dig och boken i hammocken - fortsätt att njuta av semestern trots det något nyckfulla vädrläget! Helt sant - gamla möbler blir som nya!
Kramiz

Marie-Anne sa...

Välkommen tillbaka - jag har saknat dig! Men du ser ju ut att ha det gott så här i början av semestern! Grattis till mormorskapet - själv är jag farmor, men det smäller väl lika högt. Barnbarn är fantastiskt! Kram!

Ölandsvindar sa...

Ojoj! Förstår att du inte hinner ägna så mycket tid åt bloggen. Men vad gör det.Allt går i vågor. Den vackra blomman ser ut som en "Moses brinnande buske" tycker jag. Och mormor, vad mysigt!Grattis till det!
Kram. kram
Kerstin

Ingela sa...

Hej på er och tack för era fina kommentarer!

Inte dumt att ha varit saknad och jag kan säga att det är ömsesidigt!

Semester en tid då man kan pyssla med lite av varje, ibland sådant som har upptagit tankarna emellanåt, men som sedan man sedan har fått prioritera bort.

Att måla är ju jättekul, då jag börjar med något dras jag gärna med och jag hemfaller åt något av massproduktion. Tur att färgen är så dyr ;-)

Nu ser jag liksom många andra fram emot det där fina vädret igen för hammocken står och väntar.

Det allra första ruset har lagt sig något vad gäller det här där inträdet i en ny generation blir så märkbar. Nu har det lagt sig så pass att vi vet var vi står och ser fram emot nya erfarenheter!

Kram till er alla och envar!