Bloggintresserade

fredag 23 september 2011

MURAKAMI

Ja så har första sammankomsten med vår läsecirkel gått av stapeln. Evenemanget utspelade sig på kafé Duvander i Kristianstad. Tidpunkten var en sen torsdagseftermiddag i september. En mindre skara läs-entusiaster med olika erfarenheter i bagaget ventilerade Murakamis Norwegian Wood.

Det hade nu gåt
t ett par veckor sedan jag för egen del var helt uppslukad av den "Norska skogen" under en knapp veckas tid.


Stämningen som öppnades för mig som läsare kändes tyst och stilla... säkerligen delvis beroende på en för mig obekant kultur. Språket målande, där vikten av ett sådant, enligt författaren, ger sig mer och mer till känna med åren. Beskrivningar sinnliga minnen för att komma ihåg och behålla känslan... sinnesupplevelserna tätt sammanvävda. Där är på sidan 126 och 127 en glasklar beskrivning som man som läsare känner att man är med i.


... Boken, ungdomar och det ytliga studentlivet till trots, med djup och mångbottnad som livet i övrigt. Vi befinner oss på 60-talet i Japan.

Det är så många livsfrågor som är på tapeten i den här boken där personerna och deras tänk mer är det centrala än själva handlingen. Och
man kan ju knappast undgå att märka att författaren är oerhört intresserad av människor, deras karaktärer och innebördes relationer.





... Hur de ex. för att själva hamna i ett annat ljus kan
drivas att göra saker som de vet är tveksamma. Det börjar, så rullar det på och till slut är det nästan omöjligt att förändra. Eller att trots att vara omgiven av möjligheter kunna avstå från dem och på så vis vinna respekt. ... eller att ha kunskapen och kunna nyttja den... eller inte.

... Det är så mycket jag skulle kunna lyfta fram ur boken.
Ett exempel är upplevelser kopplade till tiden, hur den personliga klockan stannar. Hur personen stannar i ålder. Det innebär ju i praktiken att man kan växa förbi ex. sina föräldrar en märklig tanke... Men också hur traumat/döden påverkar omgivningen både lika och olika beroende av beröringspunkter och av oss som individer.

Jag brukar ju göra små markeringar i boken och anteckningar under läsningens gång. Den här gången valde jag att göra en tankekarta över de olika personerna och hur de påverkade varandra. Spindeln i nätet är ju Toru det är skildrat ur hans synvinkel. Tanken förespeglar mig att om hur annorlunda det skulle se ut om någon av de andra personerna skulle väljas ut i hans ställe... annorlunda skulle det bli.

Känner att jag inte vill avslöja något mer, för jag rekommenderar den verkligen om ni tror att ni gillar samma böcker som jag. Känner ibland själv att recensioner avslöjar alltför mycket om handlingen, ja det är tom. säger Mats så att texten på baksidan av en bok ibland är alltför avslöjande!

Det blev en härlig stund på fiket. Visst är det ett sätt att umgås det här med att ventilera en bok som alla har läst. Och visst är det fascinerande att upptäcka hur olika våra omdömen är och hur vi har läst boken och vad vi har lyft fram. Men det är absolut ett sätt att diskutera ibland svåra saker och ett sätt att bredda sin läsning istället för att fastna på vägen.

Stegen var lätta då vi gick hem och känslan kan jämföras med att
t.ex. precis ha sjungit med kören.

Boken som vi ska ha klar tills om 3 veckor är Chinuba Achebes "Allt går sönder".

Inga kommentarer: