Bloggintresserade

torsdag 8 mars 2012

ONDSKAN

I måndags läste jag ett kortare avsnitt ur "Ondskan" av Jan Guillot för eleverna. Det är en lika skrämmande som välformulerad självbiografi.
Hos oss tätt följt av en givande diskussion av det lästa.

Idag torsdag har vi sett filmen med samma titel.





Själv satt jag med penna och papper i knät och gjorde efterhand små anteckningar över mina reflektioner.

Styvfar är egotrippad utan tanke på någon annan än sig själv. Erik måste ständigt vika sig för honom, han tillåts inte bestämma något. Initialt fäller styvfar följande kommentar; "Det finns bara ett ord för sådana som du och det är ondskan". Men tydligt är ju att denne projicerar sig själv och sina egenskaper på Erik.

Mamman kommer från ett välbärgat hem. Hon lever i en fantasivärld Ömmar nog för sin son, men hon är för svag och finns inte där för honom då han behöver henne. Hon bara blundar, det är så hon skyddar sig själv. Hon slår sig ner vid pianot och spelar högt för att stänga smärtsamma ljud ute.

Erik blir konsekvent misshandlad hemma. Hamnar sen i slagsmål i skolan för att få ut den där inre maktlösheten han känner. Erik berättar hur han provar olika tekniker för att klara situationer då han blir misshandlad hemma. Han flyttar fokus, experimenterar hur han ska kunna parera de som är utlösande situationer, spänna eller slappna av i musklerna... då det blir olidligt försvinna in i fantasins värld. Han tränar sitt psyke för att överleva.

internatet, där han hamnar, fortsätter den psykiska och fysiska misshandeln. Redan första dagen blir han varse hur man presenterar nya elever. Han beordras gå fram till tavlan och blir bedömd... utifrån folkstam, "karaktäristiska drag", hållning osv. Kort och gott FÖRNEDRAD. Det är satt i system och kollar vi i inte alltför gammalt uppslagsverk så finns det fortfarande bildexempel på "folkslag".

I matsalen där eleverna självfallet tidsenligt ber bordsbön, och får sin placering efter rang, ekonomi, vad fadern var och ämbete... blir eleverna serverade av flickorna och utan lärarnas insyn eftersom de sitter i ett annat rum.

De så kallade "kamraterna" uppfostrar varandra på de mest vidriga sätt.

Då man vägrar rätta sig i "oberäkneliga led" så hamnar man inför "Kamraternas" domstol. Blr anklagad, dömd, och tvingas be om ursäkt. Men Erik vägrar envetet lyda order och undrar vad som skulle hända om man slog tillbaka.

Eriks inre mod får namnet feg. Där modet består i att han vägrar ge vika för sitt motto att ondskan inte får segra! Han blir då kallad för Råttan av sina antagonister Men, han drivs envetet av ovilja att bli likadan.
Vid ett tillfälle säger han till Pierre att krig och slag tenderar att aldrig ta slut, också att inte vem som helst kan slåss för det sitter i huvudet.

Erik visar "helt enkelt" på det enda rätta: Hur mycket skit han än får ta så måste han förhindra att saker (historien) upprepar sig
. Det är sin egen utveckling han beskriver. Hur han lär sig och vill lära sig. Att utsättas föder bara ett hat. I detta fallet hos Erik.

Då plågoandarna inser att inget biter på honom byter de taktik. De ger sig på hans vänner för att komma åt honom.
Det är Marja som han är kär i och som han får ömhet och värme av, och så hans rumskamrat Pierre.


Pierre är skolans smartaste elev. Empatisk, och tillsammans med honom känner Erik gemenskap. Så viktigt för Erik att han har Pierre, en förtrolig.Ett moraliskt stöd. Men trots att Pierre har orden räcker inte dessa för att han själv ska stå emot de andra. De är alltför råbarkade. Pierre hjälper Erik ex. med matten och ger honom Lagboken i julklapp. För att han ska kunna få övertaget på laglig väg.

Lära sig skillnaden juridisk skyldig och moraliskt skyldig och kunna sätta fingret på det.

Av lärarna på internatet finns där en idrottslärare som uppmuntrar Erik. Han ser att Erik har något som kan användas för att öppna en kanal utåt. Han är en simtalang! Samtidigt är det något som kan vändas emot honom, genom att vara ett hot som han kommer att utgöra med sitt övertag.

Vid ett tillfälle då Erik blev förpassad till arresten gav sig Pierre av från skolan. Han klarade inte längre av att stå emot för egen del, för att vara ett stöd för Erik, utan han flyr. Han klarar inte av att stå upp för honom och de orättvisor som sker. Han lämnar kvar ett brev till vännen Erik,

Citat;

Käre Erik!
När du läser det här befinner jag mej antagligen någonstans över Tyskland. Jag stod inte ut längre. Jag kommer att börja på någonting som heter College Commercial i Gèneve,så det blir väl siffror och affärer i alla fall för min del. Du får inte tycka att jag är feg. Jag försökte så länge jag kunde.
Det är så mycket mer jag skulle vilja säga, men jag hinner inte just nu för taxin kommer snart. En sak vill jag i alla fall att du ska veta och det är att du är den bästa vän jag någonsin haft. Du kan skriva till mej på fars adress i Gèneve. Tänk om Algeriet blir fritt i alla fall?
Din tillgivne vän Pierre
Ps Jag får inte plats med mina samlade Strindberg, slit dom med hälsan!

Det är starka rader, och det mesta står mellan raderna. Det blev för starkt att stå inför de andra för Pierre. Även om han försöker utstå vid ett tillfälle. Det är ett erkännande, ett medvetande om styrkan eller svagheten i sina idéal...

På slutet, det är då Erik har slutat på internatskolan träffar han åter Pierre. Båda vet men ingen säger något om det. De håller det på det ytliga planet, och då de skiljs med orden "Vi ses!" och inte "Farväl!". Är det säkert ingen slump. Så länge ondskan existerar kommer DE att finnas, visserligen olika personifierade, men samtliga med samma mål och medel.

Jag funderade över Hierarkin;
VEM SOM TRAMPAR PÅ VEM?


... Att allt är ett spel för gallerierna...
... Att alla har en öm punkt och att det vid behov gäller att räkna ut var denna finns.


Nu har Erik blivit vuxen visar han att han har lärt sig använda orden och hur de kan skrämma mer än handlingen. På så vis har han fått övertaget över ex. styvfadern. Han har funnit hans ömma punkt.
Han är ingenting, ingenting som han längre är rädd för utan i själva verket föraktar. Och nu vågar han visa det och talar om för honom.


Visst har ämnet varit på tapeten här på bloggen förut : HÄR

En annan film på temat är denna;







Den har jag inte sett, men det står på agendan!

3 kommentarer:

Ölandsvindar sa...

Det är intressant, spelet mellan enskilda människor eller mellan grupper.Och det är skrämmande lätt att vända på åsikter och få med sig en hel grupp åt något håll om man bara har rätt upplägg. Just nu går mina tankar runt mitt upplägg på måndag då jag ska få högstadieeleverna motiverade att skriva i vår årsbok "Öländsk bygd". (Jag skrev fel först och det blev höstadieeleverna, nästan lite roligt)
Kram, kram
Kerstin

Anonym sa...

Det var ingen dålig karaktärsbeskrivning, denna recensionen skulle kommit då när filmen kom ut, det hade nog varit väldigt uppskattat då, kanske någon journalist hade stulit delar av dig ;)

Gripande och hemsk film, mycket på tapeten idag om hur det fungerar på de privatskolorna som Lundsberg tex. Mycket skit bakom ytan som vi som går i "vanlig" skola inte vet om eller förstår oss på.

femfemman sa...

Har ett minne av den boken... helt fjärt från din utmärkt intressanta analys. Satt på golvet i en tågvadgn full med mellanstadieelever och läste boken, under det att tåget gick från Stockholm till Herrljunga med byte till Borås och Limmared. Det måste varit sent 80-tal tidigt 90tal. En framåt stins i Limmared ordnade tågresor till Stockholm och riksdagshuset på en dag. Fantastisk tid... och härligt att ha en så uppslukande bok med på hemresan.