Bloggintresserade

fredag 9 mars 2012

VAL

I fredags såg jag ett par dokumentärer på svtplay som jag vill varmt rekommendera.


Där mitt hjärta slår

Khazar Fatemi var bara sju år när hon kom som flykting från Afghanistan till
Sverige. Nu 20 år senare, bestämmer hon sig för att återvända till sitt
barndomskvarter i Kabul, utmana sina minnen och möta människorna som lever kvar.

Att ha ett val eller inte inverkar säkert på hur motiverade vi är till att exempelvis ta till oss språket.


Jag ska bli utlänning

Att flytta till Belgien eller stanna kvar i Göteborg som arbetslös är valet för Stig-Uno och hans arbetskamrater på Volvo Pentas lager när Volvo flyttar verksamheten till Gent. Stig-Uno har aldrig varit i Belgien. Hans fru Martha har sett bilder från Bryssel på Melodifestivalen.


HÄR


Idag är det söndag och den här helgen har varit helt fri från skolarbete. Välbehövligt men som kanske kommer surt bakefter.

Istället har dessa dagar gått i räfsans och ogräsrensets tecken. Nu kan vi b
ara vänta på att lökarna ska växa till sig.


Riktigt klara är vi förstås inte plattorna ska gås över med piasavakvasten. Har dock pyntat med de penséer som jag och dottern investerade i på Solhaga i onsdags. Med rosor på kinden och solsken i blick. Frisk luft i lungorna och ömmande i "länge oanvända muskler"...

... nybadad efter att ha botaniserat i jorden en hel dag ska det minsann smaka med årets grillpremiär fläskfilé, serverat med kroketter, haricots vertes, pepparsås och bearnaisesås.


Årets glada penséor fångade i bur och sedan placerade på förra årets projekt. Ett gammalt skåp medhavt från Kejsarens hus "Lyckebacke" vårt första hus. Sedermera bosatt i garaget i Paradiset, nu målat med svart utefärg

8 kommentarer:

Ingrid sa...

Jag tänkte åka in till växthuset idag när jag var i Visby och köpa lite penséer, för nu är man ju så sugen på att få börja plantera, men jag lyckades behärska mig.

Fast nu när jag ser hur fint du gjort önskar jag att jag inte köpte några i alla fall.

Det får bli nästa gång!

Kram och trevlig söndagskväll!

Ölandsvindar sa...

Åh, vilken härlig tid det är nu. Jag måste läsa långtidsprognosen och se om jag vågar börja ställa ut en del i växthuset. Den där filmen om flytten till Belgien har jag sett för länge sedan. Nu ska jag till skolan!!
Kram
Kerstin

Elle sa...

Hos mig är det relativt färglöst fortfarande. Det har varit mest dimmigt och regnigt den senaste tiden och först när solen kommer får jag lust att köra till blomaffären. De har lovat sol till tisdag-onsdag...får se om jag kommer iväg då.

Att flytta till ett annat land är svårare än många tror. Det är inte bara språket som ska läras. Även andra traditioner och levessätt blir en liten utmaning. För att inte tala om all hemlängtan man får.
Tror inte att volvo-arbetaren blir lycklig om han flyttar till Belgien.
Ha en fin vecka!
Kram Elle

LyckligaPraliner sa...

Det ser så härligt ut på fotot med ingen snö, blommor och hjärtan. Fint :)

Har ibland funderat på hur det skulle vara att flytta till annat land. Det behöver inte vara långt bort heller. Många här jobbar i Norge, antingen hela tiden eller i perioder. Jag är glad att vi har jobb och kan bo kvar. Än så länge. Man vet aldrig vad som händer.

En fin måndag och start på veckan önskas dig!

Ann-Louise

AnitasVäxtkraft sa...

Fantastisk trevligt med blommor i en fågelbur! Har jag aldrig sett tidigare. Fyndig du....

/Anita

Ingela sa...

Konstrunda på Österlen:

Ängshyddan vid väg 118 mellan Åhus och Yngsjö (Korsvirkeslänga hö sida om vägen) Elsie visar Oljemålningar i sin komb mysbutik m bed and breakfast.
Thomas Hallqvist i Härnestad Smide.
En sväng nerom pittoreska Blåherremölla där det brukar visas konsthantverk av olika slag. Vidare förbi Christinehof emot Lövestad i samhället passa på att göra ett besök på gamla bruksföremål och byggnadsantikt "Spiket i kistan"
samt riktigt annorlunda kläder på
"mormors mamelucker".

Utanför Lövestad visar Maria Hilfon sin konst i sin gamla 1700-tals gård: Där den konstintresserade bjuds en färgsprakande upplevelse i en underbar lantmiljö. Efter att ha parkerat bilen, går man uppför en liten höjd in på kullerstensgården. Givetvis värmer solen och därute kan man slå sig ner på en gammal bänk för att insupa den första vårsolen. Uppför en stentrappa och direkt när man gläntar på dörren möter en sprakande brasa i den öppna eldstaden. Till höger står en gammal kökssoffa som kanske har följt gården och så har Maria sin vävstol redo med väv uppsatt. På väggen finns mängder av färggranna garner. Maria själv säger sig vara färgen personifierad. Och det är både med målningar och vävnader som hon har gjort sig ett namn och inte att förglömma dessa skåp med underbart målade blommor. Med blommor i olika färg och form lyckas Maria ge uttryck för känslan i en lång serie av ögonblicksbilder. Ett språk så tydligt som något. Det är något magiskt i hur hon lyckas fånga stillhet och andlighet och sedan att förmedla känslan vidare. Man blir nyfiken vad som gömmer sig i skydd av hyddan, vad som finns i skåpet och det fantastiska är att det är upp till betraktaren att finna ut. Mitt i allt detta finns mängder av gamla föremål såväl som levande djur. I det rena sågspånet strosar ett par vackra påfåglar harmoniskt runt och strax utanför husknuten kan man se gårdens islandshästar. Ljuset letar sig in från tidsenligt små fönster och strategiskt utplacerade spottar. Från ladan med plats för husets bränne samt ännu fler målningar, hörs de mest ljuva toner. Tillsammans med färgerna utgör de en skön blandning.

Från köket i en annan byggnad sprids dofter av hembakat. För den hugade serveras det nybakade kokoskakor och vetebullar.

I det gamla bränneriet utanför Degeberga har Marias bror CURT "CURRE" HILLFON sin ateljé. Även han en speciell konstnär såväl som musiker. Säkert är det därför det finns en tydlig ton i hans målningar. Själv kallar han sig för något av en filosof och menar att detta är hans sätt att uttrycka det han vill förmedla till andra. Jag tänker att det även är ett sätt att tydliggöra för sig själv det man känner och att hemligheten är att lyckas fånga sinnesupplevelser. För att detta ska vara möjligt blir det nödvändigt att vara något av en filosof. Viktigt för att lyckas är att nyttja kontraster och som i Curt Hilfons målningar ljuset och rörelsen.


Dessa båda syskon är visst bara ett par stycken av en större syskonskara och båda deras föräldrar lär också vara konstnärer.

Ingela sa...

Hej på er!

Det blev mycket konst häröver Ingrid... men penséer glädjer något ofattbart vid denna tiden. Och toppar man dem efterhand som de tenderar att växa sig långa och rangliga så glädjer de resten av säsongen också.

Glad att se er här igen Elle och Ann-Louise. Att flytta till ett nytt land... kan bara försöka föreställa mig hur det skulle vara. Initialt spännande. Då beror det självklart på vad eller vem man flyttar till... men så då när längtan kommer. Inte ens säkert att kontakten med rötterna räcker i längden. Men, klart är att livskvalitén på den nya platsen blir så mycket viktigare.

Visst är det så att vi alla ibland har lekt med tanken att våra liv skulle ha tagit en annan bana. Eller om vi skulle våga bryta mönster Ann-Louise. Själv måste jag beundra dem som har det modet. Eller ibland modet att stanna kvar.

Säkert satt det många penséer och lyssnade på dig Kerstin i skolan igår. Kanske började en del t.o.m. bli långa och rangliga. Men med lite vård och vägledning så växer de sig starka.

AnitasVäxtkraft sa...

Tack Ingela för tips. Syskonen Hilfon är sevärda. Maria speciellt, där har vi varit många gånger. Senast vi var hos Curt var vi där på eftermiddagen, då hade han nog somnat in. Bäst vara där på förmiddagen när han tar sin lite speciella frukost om man vill träffa honom. De andra förslagen ska jag kika vidare på.

/Anita