Bloggintresserade

onsdag 18 april 2012

"GLESBYGD"

... Troligen långt ifrån alla kan "skryta" med att bo granne med ett kalhygge.. Det började med att igår morse drog det in enorma skogsmaskiner i Paradiset (dröm om vår häpnad)... Tomten blev såld genom allmänna arvsfonden för några år sedan. Rivningen satte fart men sedan har det rått stiltje länge...länge. Tills då nu. Skulle tro att det förvånat många, om inte alla i grannskapet! Inte så mycket som en lapp i brevlådan, bara massor av annan reklam. Nu gick det undan med den billiga leverkorven ska ni veta. 


 


Furor som har tagit snart sagt ett sekel på sig att växa, har på ett par dagar fallit som plockepinn inne på denna enorma tomt. Rätt otäckt faktiskt, då man betraktar skeendet i det perspektivet. Detta är ju den gamla koängen berättade "mitt-emot-grannen"  som dog för ett antal år sedan. Förr brukade man vägen härutanför som ko-stig bort till området.Så förändringar har det ju varit även genom åren.Till viss del är det nog ett mått på åldern att man vill att det ska vara som det har varit...







Detta faktum har blottat sådant som vi bara anat tidigare... mer liksom i fjärran. Bla. en liten sommarstuga som nu ligger ensam och naken insprängd mellan några större hus med valmat tak. Ser om sanningen ska fram tämligen malplacerad ut.
Undrar hur grannen regerar då de kommer till sitt sommarhus nästa gång. Då är ju vi mer förskonade, helt klart. Vi är ingalunda odelat glada som ni säkert förstår. Kan undras hur det kommer att se ut då det är dags för fullmåne nästa gång. Om jag blundar kan jag fortfarande se den klara månen över grantopparna (men bara då)... eller när Zack hade rymt och satt högst upp i den ena grantoppen.




Åt skogen med det djurliv som vi har fått njuta på nära håll de senaste 26 åren av bland andra rådjur, grävlingar, rävar, gnagare och flera slag utav hackspettar.

Men så är utvecklingen... man ska inte vara rädd för förändring, sägs det. Men alla behöver ju ingalunda gilla den för det! Brukar ju ändå försöka se positivt på det som jag ändå inte kan påverka, så i så fall blev det helt klart ljusare... och säkert slipper vi en del av mossa på tak och i gräs. Passar ju bra nu då vi ändå har beställt nya takpannor och lejt ut jobbet tills i höst. 



På tal om ljusare fick jag ju provsvaren just idag. Mitt D-vitaminvärde är bättre nu och jag fick ordination att fortsätta med kalk o D-vitamintabletter för skelettet tills nästa provtillfälle. Jag fick också några levnadsrådet, att vara ute mer i ljuset (läs solen) i sommar. Ljus är nyttigt men kan också vara förödande... Så allt har två sidor, det förstår man ju helt klart.



 

... och stubbar kan man använda till mycket mer än kaffeved, det såg vi i helgen på Hus och hem-mässan i Kristianstad. Snacka om vad skickliga hantverkare det finns. En sådan bänk skulle jag kunna tänka mig sa Mats...

Men köpte någon bänk, det gjorde vi inte. 












Däremot en buske Magnolia Sieboldy. Den ska ner i jorden före helgens slut det är målet. Men först ska vi skaffa hem jord för att få de rätta betingelserna på växtplatsen. Det är en magnolia men inte av den där storblommiga sorten som finns både rosa och vit. Den här blir det vita men mindre blommor på. Hittade bra bilder och skötselråd på en blogg ska se om jag hittar tillbaka. Visst där var den i Gröna arkivet.




Dessutom börjar knopparna på Magical Moonlight (3240) slå ut. Den fick aldrig komma i landbacken i höstas utan fick sin placering  i en hink med skyddande mossa. Blir finemang med en vårplantering. 


Det fina Olivträdet har fått flytta ut på däcket men en hel del annat har fått mellanlanda i uterummet.








Nu kan jag också avslöja att förutom en del punkter strukna från dagens lista fick jag en hel del struket, förövrigt mitt återkommande onsdagsuppdrag. Visserligen fick tom strykkorg påfyllning efter att ha hämtat i torr tvätt från torkvindan. Vilket påminner mig om att jag har glömt så purpurvindorna... Vilken tur att jag har något att göra imorgon också.

9 kommentarer:

Marie-Anne sa...

Ja - det var ju det där med förändringar......Blandade känslor förstår jag att ni har! Gott ändå att kunna se det positiva......

Ingrid sa...

Vår granne söderut (från Stenstugu alltså) har också gjort ett stort hygge och hela omgivningen har totalt ändrat utseende. Man känner nästan inte igen sig längre.

Nu har Bosse, vår son, börjat med ett hygge på Stenstugu också, inte så stort, men i alla fall. Skogsmaskinen kom i måndags och igår drog de igång.

Det lär komma att se ganska gajmaldigt ut.

(Gajmaldigt = dragigt på svenska)

Kram Ingrid

Ingela sa...

Hej på er! Det ordet har jag då aldrig hört! Måste jag försöka lägga på minnet! Ja, det är ju spännande med nytt och sådant man är med och kan påverka. Förstår att sonen ser fram emot detta och även du så klart!
Men visst är det så som då vi flyttade hit och gjorde våra glesa planteringar. Tiden gick och det växte till sig. Så visst får man försöka se även det positiva annars kan man ju lika gärna gå och gräva ner sig.

Ölandsvindar sa...

Jaha, och plötsligt har ni kanske ett helt nytt klimat i trädgården. På gott eller ont.Vissa växter gillar det och andra inte. Precis som du och jag. Jag skulle bli tokig om grannen fick för sig att hugga ner sitt högsta träd där alla fåglar alltid landar. Och ja, jag fins med på Facebook.
Kram, kram
Kerstin

Ingela sa...

Men du Kerstin, hur hittar jag dig utan efternamn?

TUSEN VASER sa...

Förstår känslan man vill ju känna igen sig när man tittar ut...hos oss på Listerlandet vräks det upp "vindmöllor" ingen vacker syn men miljövänligt....ha det gott!

Monica sa...

Tjingelin Ingela, nu trodde du att jag glömt dig.....???? fel, fel, fel..Här är jag och jag undrar om du har det bra Åhus? Du vet välom att du ska vara rädd om dig!
Vink vink från mig.
PS: i dag lämnar jag ingen lapp på dörren.

Ölandsvindar sa...

Svensson heter jag.
Kram
Kerstin

Monica sa...

Det är nog alltid lite motigt med förändringar ffa när det gäller naturen inpå oss - den ska helst vara som den alltid har varit. Det känns liksom mer tryggt då - men man vänjer sig!
Kram