Bloggintresserade

söndag 30 oktober 2011

VÄRDESÄTTA ELLER ATT SÄTTA VÄRDE PÅ


Som jag skrev i kommentaren hos Kerstin denna morgon
Finns det något mer spännande än att rota i historien och sin egen i synnerhet? Det är nog Monica beredd att skriva under på rakt av.

Tänk vad värdefull den där kaffekannan blir med mer kött på benen Kerstin och alldeles särskilt tillsammans med fotot.

... Det här med bilder... alldeles i synnerhet nuförtiden då vi översköljs av sådana överallt, följden blir tänker jag att det är svårare att själv föreställa sig. Faktiskt tror jag att detta var lättare med få bilder... då man berättade mycket mer för varandra... stoff med mer substans... målande för att kunna se i tanken. Jag tror att numera refererar vi till bilder vi har sett med skarpare konturer. De kan nog lura ibland och om det vill sig illa strypa kreativiteten.

Kan undras vad som blir värdefullt, dvs. affektionsvärde i framtiden... med tanke på det stora utbudet av saker och som innerst inne inte betytt så mycket för oss och för någon. Tänker att det inte alls får den där betydelsen som din mormorsmor Anna Hansdotters kaffepetter i koppar Kerstin!


Summa summarum;

Innerst inne tänker jag att det handlar om att värdesätta det man har mer än att hela tiden sätta värde på saker... eller vad tror ni?


För att återknyta till hur jag inledde inlägget idag;

Finns det något mer spännande än att rota i historien...?

Ja det skulle i så fall vara att fundera och se fram emot det som komma skall.
... men varför inte passa på att njuta dagen på vägen!


"Det underligaste med framtiden är att man då kommer att kalla vår tid för den gamla goda."

Citatet hämtat från Bladet och ursprungligen författaren och journalisten Ernest Hemingway (1899-1961)
Följer du länken så kan du läsa inslaget om Hemingway i SvD

Men, det är en slutsats vi själva får dra med tiden skulle jag tro!



Så vidare till en annan författare nämligen Marie Ndiaye. Denna franska författarinna har skrivit "Tre starka kvinnor", och det är nästa bok som vi ska läsa i vår bokcirkel. Efter knappt 1/4 inser jag vilken givande läsning jag har framför mig detta "Pärelov".


DN skriver om just denna bok och författare HÄR











Morgondagens inlägg kommer jag att ägna åt besvärliga klasser... och mogondagen i allmänhet åt att läsa in mig på era bloggar, något som har fått stå åtsidan denna intensiva dag!

Finstämd nattmusik;




11 kommentarer:

Bestemor Drillo sa...

Hei !
Slike gamle ting, setter i gang en lengsel hos meg ! Jeg ønsker så inderlig å kunne kjenne personene bak bilder og gjenstander fra svunne tider! Klokka er flyttet bakover, men det merkes ikke i dag for det har jammen vært mørkt hele dagen!
God søndag til deg og dine!
Klem fra bestemor!

Marie-Anne sa...

Ja..........både/och tror jag. Jag som älskar bilder mer och mer...Men att berätta mycket mer är ovärderligt! Just nu försöker jag få min pappa som snart fyller 85 att berätta om gamla tider - vilket inte är så svårt! Han älskar att berätta, och har hur mycket gamla minnen som helst att dela med sig av! Och saker - ja, det är också viktigt att bevara och berätta för barnbarnen om. Och ta bilder av.......Kram - ha en fin dag så här första vintertidsdagen!

C De-sign sa...

Hej och tack för dina inlägg som jag verkligen tycker om att läsa... och de ger mig eftertanke...nytanke... ja, visst ska man sätta värde på det man har! Jag är nog ganska bra på att vara tacksam och inte fölora "perspektivet" att livet kan se mycket olika ut... jag tycker också om att ta mig tid till att "tänka" och reflektera.... Tack för boktipset! Jag hittade en free app i min IPhone med havsljud...alltså vågor och fin klassisk musik svagt i bakgrunden... jag är så glad över den, nu kan jag ju njuta av havet... MEN jag kommer en dag och tar en promenad med dig!!! Ha en fin söndag Kram fr C

Fånga dagen sa...

Så sant så sant.
Det här med affektionsvärde är viktigt det.Jag tror själv inte att man behöver så många saker utan några få med speciella bakgrunder.
Man minns saker där de har funnits med. JAg plockar ibland fram en sockerskål och gräddkanna som jag fick efter min kära mormor. Då minns jag hur det var när hon tog fram det här när hon fick besök. Man får en så himla mysig känsla i kroppen. Jag behöver som sagt bara några få saker med affektionsvärde men de är jag rädd om.
Sen finns det mycket runt omkring i huset som bara är inhandlat för stundens lust att smycka, konstigt egentligen.
Kram på dig du fundersamma kvinna
Kram Lena

femfemman sa...

Visst är det affektionsvärdet som är det som är riktigt värde. Pengavärde, vad är det värt? Knappast något man kan glädjas i hjärtat åt! Ha det bra i Malmö!

Monica sa...

Härligt boktips den är beställd kanske kan jag med njuta den boken under pärelovet.

Ja bilder det är tidensspråk, i morse läste jag om vikingar för min son då var han lite irreterad för det inte fans några foton på dem, jag föklarade att det fanns det inte på den tiden, men ack så abstrakt för min nioåring att ta in.

Vi har pratat om det på jobbet med, att elever som har måttlig läshastighet de kan surfa runt och utifrån info de får på en hjälp sida på nätet, tex då de skulle göra hemsidor hittade en av våra långsamläsare en sida och på något sätt läste han ut faktan därifrån snabbare än någon av oss som stod runt klarade, vi undrade ju lite hur och då förklarade han att han ser texterna i bilder, det var en otroligt rörig hemsida med små stycken med hjälptexter och mycket bilder,,men vi som läser snabbt och mycket texter i böcker vi hade inte en chans för han hade mer förkunskap och var van att läsa på nätet.

Saker som är värda ngt för mig är inte värda något för en annan, men mina stora barn tycker jag är knäpp då jag inte kan slänga bort en del prylar för dom har en speciellbetydelse för mig,,det kan de inte förstå de tycker jag är mossig i det fallet..

Tack för boktips och tänkvärt inlägg!
ha ett gott lov kram Monica

Ölandsvindar sa...

Våra egna inre bilder är kanske de finaste. Men har ungdomar nuförtiden några inre bilder?De måste ju hela tiden matas med upplevelser utifrån. JUst nu är massmedia fulla av rubriker: Varför ordnas det inte något under höstlovet?När vi hade lov fyllde vi det själva med upplevelser. Det skulle behövas träning i det så de inte står alldeles handfallna på egen hand.Gamla goda tiden, ja! Vi är väl funtade så att vi snabbt glömmer det tråkiga och bara minns det roliga.
Kram, kram
Kerstin

Tina sa...

Håller till punkt och pricka med Kerstin i kommentaren ovanför.

När det kommer till minnessaker från förr så har jag gjort mej av med det mesta, pga utrymmesbrist.

På 90-talet nångång gick jag en Feng shui kurs (hoppade på allt nytt på den tiden *ler*), och där rådde dom oss att fotografer sånt som vi hade svårt att göra oss av med, men som vi aldrig använde. Mycket smart!

Har försökt att inte "binda" så mycket känslor i materiella ting. Har märkt att ju mindre jag har desto bekvämare känner jag mej *ler*

Önskar dej en trevlig vecka, som för egen del helt kommer att gå i arbetets tecken.

Anja sa...

Hej!
Alltid kul att läsa en blogg med reflekterande innehåll!
...och den som inte förstår att värdesätta sin egen historia är rotlös.../Anja

Möllebacken sa...

Historik kan ha en stor betydelse..... man kan bli helare som människa :)
I alla fall så som jag ser det just nu...
men någonting annat jag skulle vilja ha helare är dvd-spelaren så att jag kan se filmen. retar mig så fruktansvärt på att jag inte kan se den just nu!!!
hoppas att allt är bra med dig.
Kramelikram Pella

Ingela sa...

Hej på er!

Visst är det ett angeläget område med rötters betydelse. Det har det säkert för alla, men säkert är det också olika hur behovet tar sig uttryck.

Däremot den allmänna historien borde ha stor betydelse för alla för det är där man kan se mönster och till viss del lära sig av. Tyvärr är det ibland underskattat.

Intresset har vaknat hos många idag för den egna historien. Och med tanke på hur de flesta fungerar måste vi nog börja här. Den är visst inte oviktig, den kan få en att känna sig helare som människa Pella. Fler pusselbitar på plats.

På köpet nystas även kringhistorien upp och då ser vi att den har betydelse för hur individerna har levt. Saker rullas upp som blir intressant även på "nationell nivå" och kan fängsla gemene man ex är det där släktforskar programmet som visas på tv just nu.

Precis som du Bestemor kan jag försjunka i en gammal bild. Studera den i detalj för att observera miner, kroppshållning, kläder... försöka se bakom och in i fotot. Tänk om personerna kunnat tala. Vad hade de då haft att berätta?

Så Marie-Anne visst har även bilder och fotografier betydelse, både för ögat i stunden. Och då syftar jag på kompositionen som är synnerligen kreativ. Där man verkligen kan träna ögat.

Det jag syftade på är de där som man översköljs av bilder som ger oss intryck som vi inte är betjänta av. Svår avvägning!

Att få för mycket serverat... klart det passiviserar Kerstin, eller hur? Kan undras vem eller snarare vad boven i dramat är... Där får vi nog ta oss en rejäl funderare för att se om vi har något alternativt att sätta till.

Du Monica är inne och nosar på ett mycket viktigt område. Elever med läs svårigheter som "behöver" bilderna för att förstå texten. Men det behöver ju inte betyda att de inte skulle kunna se egna bilder om de förstod texten???

Det är en ständigt pågående process C de-sign, där man hela tiden behöver vara klar över sin egen grundinställning så att man tittar kritiskt på bilderna. Rister på huvudet nickar till, funderar vidare omvärderar eller som du säger tänker nytt. Intressant!

Saker är ju bara saker säger en del. Och så är det ju ofta. Eller hur Tina? Ibland är det nog så att vi borde ta en extra fundering vad som verkligen betyder något. För som Cornelius sjöng i visan: Du kan ingenting ta med dig dit du går.

Men så finns det de där som verkligen betyder något. Som känns som en magnet att hålla i, en länk till historien som är konkret och synlig. Ja, man formligen griper tag i historien. Men, varsamt och med vördnad. Inte sant Lena, fem-femman... Monica, känner igen det där som du skriver, det behöver inte alls betyda något för någon annan. Kanske är det så att vi då tiden är mogen har som uppgift att göra bilder runt så målande förklara betydelsen så för dem vi önskar ska föra det vidare så de förstår dess vikt???

Till sist, men inte minst säger jag välkommen till Anja som stannat till på hållplats Åhus för första gången (men inte sista hoppas jag).