Bloggintresserade

fredag 17 december 2010

KÄRLEK


Så nu har två långa dagar passerat då det i stort sett bara varit hej och hej då i dörren. Vilken tur att vi inte har det så jämt tänker jag då i mitt stilla sinne. Idag innan Mats gav sig av fick jag en spontan kram under det som han trodde var en mistel, men i själva verket var lavendel

;-) Förväxling eller förevändning ja, strunt samma... upp poppar "Främling..." och Mats skrattar till och fortsätter sen "vad döljer du i dina mörka ögon..." på den vägen är det...!

Oftast och i stort stämmer det mesta, t.o.m humorn som åtminstone vi båda är överens om är en viktig ingrediens i vardagen. Att kunna skratta åt samma saker, att dela glädje och sorg; Var det inte det som prästen sa en gång? DET ÄR DET SOM ÄR LIVET. Ord av visdom... inte floskler! Sådant som mänskligheten före oss har upptäckt och som vi alla är utelämnade att förstå innebörden av själva.

Så lätt att man blir självklara för varandra. Det som vi absolut inte ville eller ens kunde föreställa oss kunde ske, utan att vi alltid skulle behålla den där brasan vid liv. Då behövs ett färskt vedträ emellanåt för att glöden inte ska svalna. Ibland är det nyttigt att uppleva den där tomheten som så fort blir till saknad...

Har man som vi träffats tidigt och sedan delat vardagen och sparat minnen tillsammans. Ja, då blir avbrottet ett uppvaknande där man ser den andre och dess roll så mycket tydligare. Det här är något som jag ser som mycket viktigt och som jag skulle kunna fördjupa mina tankar kring, men jag väljer ändå att i detta forum hålla det på ett allmänmänskligt plan för att inte bli för personlig. Det här är sådant som åtminstone jag bara delar med mina själsfränder och dessa kan jag på sin höjd räkna på handens fingrar.

Istället lämnar jag ordet och tankarna fria. Använd det som och om ni vill! Ibland behöver vi bli påminda, det är därför vi har varandra mina vänner.

5 kommentarer:

Maria sa...

Så härligt att han trodde att det var en mistel! Ja, humor och kramar är viktiga, det tycker min man och jag också. Vi har varit gifta i drygt 16 år och det blir bara bättre och bättre! I vår vardag har vi också perioder av "jag är ute när gubben min är inne", p.g.a. jobb eller andra engagemang. Då är det ännu skönare att få lite tid tillsammans, när en sådan period är över. Så blir det till jul/nyår och det njuter vi båda av. Hoppas att ni ska få göra det också. Kram!

Anonym sa...

Ni är världens vackraste par =)

Anelias hantverk sa...

Så sant och så fint du skriver det!
Ha det gott!

Ölandsvindar sa...

God morgon Ingela!
Efter 47 år är det småsakerna i vardagen som visar omtanke och kärlek. Som att komma in och lägga morgonrocken på min säng när det är dags att gå upp. Jag skulle nog kunna hänga upp vad som helst i några röda band så skulle han tro att det var mistel.
Kram, kram
Kerstin

Petit Eyekiss sa...

Du skriver så fint Ingela.
Tårarna trillar nerför mina kinder, så jag skriver inget mer nu...
Bettan