Bloggintresserade

torsdag 26 januari 2012

FÖRINTELSENS DAG

Idag (torsdag) har vi haft SO, och med anledning av att vi uppmärksammar Förintelsens dag fredag, har vi sett en av de viktiga dokumentärfilmer som Stefan Jarl har gjort. Ämnet är brännande. Bilder som etsar sig fast på näthinnan. Man vill inte se, får/måste tvinga sig själv. Tvinga sig se hur verkligheten, förnedring, brutalitet är en frukt av människors ondska. Hur den totala makten inte nöjer sig med övertaget som sådant utan ändå har behov av att ytterligare förnedra. Fullständigt ofattbart och omöjligt att förneka.


Filmen heter "Flickan från Auschwitz" som citat; "... är ett porträtt av den legendariska journalisten och författaren Cordelia Edvardson


... Hon var endast fjorton år då hon ensam utan sin familj sattes i koncentrationsläger, först i Theresenstadt och sedan i Auschwitz."

Ord ur filmen är att barn accepterar verkligheten på ett annat sätt. Och att man räddar sig genom att gå in i sig själv och att på sätt och vis skulle man kunna kalla det autistiskt. Räddningen för hennes egen del var att äga en sagolik, osannolik oskuld.




Om Cordelia sägs att hon är och har varit före sin tid, att hon har lärt sig av verkligheten och har gått sin egen väg. Hon äger en sällsynt förmåga att kombinera sin person med en helhet och sprida en sann historia om konflikten i Mellanöstern. Där historien upprepar sig i en något annan men ändå ondskans skepnad. Hon har bevisat genom sin gärning att hon är knivskarp och logisk och har förmågan att vara kritisk och ifrågasättande gentemot båda sidor. Själv uttrycker hon att författarens mål är att skildra verkligheten så inte läsaren kan undgå den och att allt handlar om att täcka sprickorna. Det är detta sista som känns så bra att kunna göra och jobbet ett medel i sig att hålla undan ångesten.


I filmen inleder den då 75-åriga Cordelia med orden:

Man måste bry sig om annars dör man.


Nyligen kunde vi läsa om henne i SvD

En av mina absoluta favoritfilmer är Schindlers list och jag tror nog att det snart är dags att "résé" den;



TACK Itzack Perlman!!! Det är så rent, känslosamt och vackert att det ger rysningar samtidigt som tonerna berör en sträng djupare inom oss!

Tidigare inlägg på temat om ondska och godhet

3 kommentarer:

Elle sa...

Bra att du tar upp detta. Det får inte glömmas bort. Man nämnde det i radion igår.
Minns fortfarande de hemska filmerna man visade i mellanstadiets historieundervisning.
Ha en skön helg!
Kram Elle

Anonym sa...

Ja jag läste ju igår att den 27 januari 1945 var dagen då auschwitz befriades. Där har hon suttit. Hemskt. Efter så många år så är det ett krig, ett hat som inte går att förstå, hur man än vänder och vrider på det. Bra att skolor fortsätter att berätta och visa historism för de unga, då påminnelse hela tiden behövs.

Kram eva

Marie-Anne sa...

Det är oerhört ofattbart - och ändå är det sant - det har faktiskt hänt. Ondska som går långt över förståndet......
Fantastiska ord: "Man måste bry sig om annars dör man.........."