Så här såg det ut igår då jag färdades till fots över bron mitt på dagen. Det var med lätta steg jag svävade över vattnet denna dag. Utvärderingarna har börjat, betygssättningen har mer än kommit igång och resultaten ska samlas in i dagarna.Den lilla anden kom simmande i hög fart bland alla näckrosblad, kanske sög det i brödtarmen. Synd att jag inte hade något bröd i fickan... så där gick han på en nit...
... passerade så mellan Tingshuset och Fängelset till vänster och Konserthuset samt Komvux på höger hand.
Jag njuter av vad jag ser. Kristianstad gör verkligen skäl av att vara en lummig stad. Just denna dagen hade jag turen att åka med Mats som kom ifrån engelskakurs genom jobbet på Folkuniversitetet.
En del rensande även idag (måndag). Nästan oundvikligt att undvika sorgkant under naglarna vid den här tiden. Visserligen soligt ute, men molnigt och samtidigt mer blåsigt. Det känns som om det är omslag på gång. Rapport från Åhus lilla väderstation.
4 kommentarer:
Tack, det väcker minnen.
Ja det är en mysig liten stad på våren och sommaren =)
Skönt med betygsättning...hoppas att dina elever varit duktiga ;)
Hur har du det idag? Lite finare väder än igår eller? Idag är jag super trött =( Blir hem och ska börja organisera mina saker lite sen inför flytt =)
Puss och kram eva
Inte så dumt att vara turist i sin egen stad.
Ni får det ju så fint hos er. Roligt när båda hjälps åt. skulle också vilja göra så mycket men....
Ha det så gott och du kan ju snart se fram mot ett sommarlov!
Kram
Bettan
Hej på er!
Så lätt att plocka upp kameran ibland Brittmari. Ska försöka bättra mig och få det gjort lite oftare. Kristianstad är faktiskt alltid vackert utom på morgnarna om man kommer innan de har hunnit få undan nattens griseri...
Du Eva-Katrine, på tisdagen efter du har kommit hem ska det vara utomhuskonsert på vår skola. Kanske har du möjlighet att gå och träffa dina "gamla lärare" ;-)
Visst känns det kul att få det fint runt sig Bettan och gott att kunna hjälpas åt. Det är frustrerande att vilja ha det på ett speciellt sätt, inte orka, utan känna att det växer en över huvudet.
Kramar
Skicka en kommentar