Bloggintresserade

måndag 6 juni 2011

KIVIKS MUSTERI

... har man vägarna förbi Kivik är det väl värt med ett besök just vid Kiviks norra backar. Det vill jag understryka för här är en mycket speciell natur.









Nu valde vi igår turen ner till vattnet mycket pga. unge herrn. Men annars kan man utan att gå alltför långt färdas på slingrade stigar, genom något som närmast kan jämföras med en mörk trollskog. Med små solgläntor insprängda.





Ja, inte så likt den fina trollskogen som finns på Öland Kerstin. Här växer bautatujor och bautatallar som är så höga att de närmast kan jämföras med dem i södra Europa... och bitvis är det dessutom tätt.





Den sista biten upp till toppen får man sega sig upp... ömsom på trappsteg och ömsom med fotfäste på klippstenar. Jag vet för otaliga gånger har vi färdats upp tillsammans med våra barn, som i princip har fått växa upp ute i naturen. Minns ni? "Snälla pappa, du kan väl vara varg?"...att få byta skepnad en stund, känna halvt kittling i magtrakten... flykten från rovdjuret för en stund. Då har fantasin,leklustan och amygdala tillfälligt fått sitt.





Man kan också vandra mellan norra och södra backarna. Det har aldrig vi gjort, men det är säkert jättevackert; Ett tips till både skåningar och icke-skåningar. Det är just detta som jag älskar med skåne, en skiftande natur på begränsad yta.













... men musteriet var det ja. De äppleträd som växer i och runt Kivik är otaliga...










... och ett musteri i denna bygden är därför given. Produkterna är goda kanske något billigare än i butikerna ute i landet, men dock inte längre nämnvärt. Annat var det förr, som man brukade säga.






Vid parkeringen strax utanför Musteriet vaxte ett vackert blåregn... visserligen höll blommorna på att smått jangsera, men den var fortfarande ståtlig. Något annat än vår som aldrig någonsin har blommat, vad är det fråga om?










Så fort där blir tid till det, ska vi vara riktigt stygga emot den enorma plantan och skära ner den rejält... så får vi se vad som händer. Det gjorde Kalle med den förvuxna fjärilsbusken för någon vecka sedan och se nu tycker jag mig se nya skott vid botten.









På baksidan av musteriet finns ett trevligt café (himmelskt go "äblakaga" med riktigt tjock och god vaniljsås) Kaféet kombinerat med restaurang. Där brukar de också ordna sommararrangemang med taxibussar och uppträden.

















Strax intill håller de på att anlägga "sinnenas trädgård", bara det växer upp kommer det att bli ett trevligt inslag!!! Här vandrar man mellan små buxbomhäckar, informativa texter, planteringar och jag understryker vackra spaljeer.





Några foton kastade jag så klart iväg. Så här kommer ett axplock kanske går det att klicka på bilderna för att kunna läsa på deras skyltar. Går det så går det och ibland gör det det ;-)













Här kommer mera med lite olika och fina spaljéer i smide ;-) men nu ropar morgonturen!




Nästan omöjligt att knäppa av ett "folkfritt" foto. Visst är hjärtat fint med amors pil... för att inte tala om klotet... stämgaffeln, bågen av armeringsmatta (ja ni ser rosorna har inte ens kommit i jorden)... böjt över en trästolpe









HALLÅ jag gillar inte att BLOGGER har:






  • Schabblat bort mig,


  • snott mina följare,


  • fixar stora mellanrum,


  • och ändrar textstorlek!!!!!!!!!


Men jag ska försöka vara tapper Tina som du sa!!!



3 kommentarer:

Ölandsvindar sa...

Mysigt, Ingela! Skånes östra sida är så vacker. Jag har varit där några gånger och bland annat sett äppeltavlan i Kivik. I morgon blir det ingen blogg från mig. Vi måste åka tidigt för att ta hand om mäklare och flyttgubbar i dödsbolägenheten. Vi hörs igen på onsdag.
Kram
Kerstin

Tina sa...

Hej!
Kul att du tittade in, tack för din gulliga hälsning.
Jag var nere på Österlen förra sommaren och åkte förbi här. Ångrar att jag inte köpte äppellådor med mig hem, så det får väl bli en tur igen...

Stor kram /Tina

Ingela sa...

Hej på er tjejer!

Det blir tomt utan dig imorgon Kerstin. Men, skönt att veta så man inte blir orolig. Inget roligt det ni har framför er, men lika bra att få det gjort och med ett snyggt förfarande. Det är viktigt att det blir värdigt. Det är man skyldig sina vänner. Därför är det så märkligt att man kan bära sig så vid bodelning som du beskrev. Och ännu märkligare att det inte alls är ovanligt.

Välkommen till mig Tina! Vi har byggt vår bar i uterummet av äpplelådor från Kivik :-)

Kram till er båda