DET BLÅSTE EN VIND

... till EBBAMÅLA BRUK ett underskönt industrisamhälle strax invid Mörrumsån. Det var här vi var igår på årets "Ut i det blå utfärd"... och att hantera järn har varit ett välkänt faktum här alltsedan järnåldern dvs. redan 490 före Kristus. På den tiden en tillgänglig plats i.o.m. sitt läge med ån och närheten till havet.

Ståtliga höstanemoner invid tegelväggen till det gamla bruket

Verksamheten med järnhantering vid Ebbamåla bruk startade 1885. Det intressanta är att det går att studera platsen i detalj, för prylarna är än idag i stort sett intakta. Tiden och människorna visserligen andra... möjligen några av oss med större anknytning i nedstigande led än andra. Drar mig till minnes att Mats farmors far Karl Alfred Magnusson (1873-1952)

Född (1870 03 01) 1873 i Långasjö, Kronobergs län i Småland. Sedermera smed i Asarum. KÄLLA; Sveriges befolkning 1890 samt 1900. Fråga mig inte varför fördelseåret varierar men kanske beror det på uppgifter ur olika källor. Platsen Asarum ligger inte alltför långt ifrån Karlshamn inåt i landet. Alltså har det varit strax i närheten... Min Mats berättade nyss att balkongräcket på ovanvåningen till hans farmor och farfars "Högvakten" är ett av Karl Alfreds verk. Fotografi finns på ett äldre inlägg http://hem-tradgard-design.blogspot.com/2010/02/godmorgon.html

Det var ju från ån man hämtade kraft att driva maskinerna, kraft i nära samarbete med människan. Kraftiga remmar sammanband och fortplantade kraften till de olika maskinerna i lokalerna

Tekniken förädlades efterhand av erfarenheten och av uppfinningar. Ett namn som fastnade var Johan Petter Johansson (1853-1943). En svensk som fick stor betydelse för utvecklingen här så väl som i övriga världen. Han startade sin bana som vallpojke, vidare som hantlangare av torv vid en ångmaskin.

Hur detta arbete kunde se ut har jag skrivit om i ett tidigare inlägg:

http://hem-tradgard-design.blogspot.com/search?q=Arbete+vid+en+torvmosse

När det gäller JP Johansson fortsatte han vid järnvägen som rallare, efter sin militärtjänst så hade han som så många andra planer på att lämna Sverige för att söka lyckan andra sidan havet, men fick tjänst vid Munktells och det var då han uppfann smörjkoppen. Företaget tog patent på den och den då 33 årige JP Johansson lämnade Munktells för Enköpings Mekaniska. En kort tid därefter uppfann han dels rörtången samt skiftnyckeln som kvickt spred sig över hela världen. Företagets produktion ökade och expanderade, slogs ihop med Maskinfabriken.

1909 uppfann han sockertången en gripklo med fjäder. På Wikipedia kan man läsa:

” Han kom på idén efter att ha kommit hem smutsig om fingrarna och grävt i sockerskålen och då fått en tillsägelse av sin fru”.

Han gjorde mer än 110 uppfinningar som det söktes patent på och en av de sista var en ledad lampa

Då man står inför några av de packlårar som använts av utvandrare till Amerika då är det lätt att känna den vemod, nervositet och förväntan som måste ha präglat deras sinne.

Karl-Oskar och Kristina finns här i en gjutning

… i Karlshamn kan man se hur de båda står och blickar ut över havet.

från http://www.karlshamn.se/Turism/FAQ/Utvandrarmonumentet/

Tenngjutning

Flugfiske - vilket jag visserligen inte provade i praktiken... men väl kunde njuta den tysta rofyllda naturen, lummigheten vid åkanten endast accompanjerat till tonerna av vattnets rörelse. Här kan man fånga både lax och annat och jag har ju som bekant en del frågor om allt möjligt och dessa hade jag tillfälle att ställa till expertis så nu behärskar jag flugfiske om inte i praktiken så mer i teorin.

Det gavs möjligheter till att prova på järnsmide inne i smedjan. Eftersom jag denna dag hade möjlighet att välja bort det till skillnad från smederna för inte så länge sedan så gjorde jag det. Värmen inne i smedjan tillsammans med den varma sommardagen tyckte helt enkelt blev för mycket. På den tiden då bruket ännu var igång jobbade man måndag-lördag och hade endast fritt på söndagar. Det måste ha varit hårt, varmt, smutsigt och slitigt liv...