Frågan är bara om kvaliteten har fått stryka på foten med kvantiteten...
Ja, nu har ju jag bara avancerat 50 sidor i boken LÄNGTANS Ö. Men redan nu är jag fast, i ett hav av känslor, som tycks omringa denna lilla ö strax utanför Kretas kust. Alexis blir i boken skjutsad med en liten fiskebåt ut till Spinalonga. Detta namn som slår kullerbytta i munnen när man uttalar det högt, och då man läser det tyst utgör en tankekullerbytta.
Ensam vandrar hon i stillhet uppför fallfärdiga gator mellan ensamma husskal. Man kan lätt föreställa sig själarnas närvaro, knappast som ett vinddrag denna stekande dag. Det känns som om Alexis känner närvaron då hon har slagit sig ner på stentrappen. Så mycket känslor hos dessa som en gång förpassats ut till denna tillvaro. En tillvaro där man är utelämnade till varandra, men tvingats bryta med sitt tidigare liv. Vilket straff, inte nog med att man har drabbats av Spetälska, denna förhatliga sjukdom.
Världen är bra liten då jag innan sängdags öppnar Ingabritts blogg och får se hur hon just har kommit från ett besök på ön. Maria, ni som ska till Kreta i sommar missa inte detta inlägg;
http://greklandnu.blogspot.com/2011/02/en-dag-pa-spinalonga.html
4 kommentarer:
Du har mycket spännande läsning framför dej! Och även om historierna i boken är uppdiktade så ge de ändå en levande bild av hur det kan ha varit på Spinalonga. Och visst är det konstigt att tänka sej att det bara är 50 år sen drygt som de sista leprasjuka åkte därifrån!
Avstånden har krymt med en väldig fart. Här i norra Ölands glesbygd fanns det till alldeles nyligen personer som varit till Oskarshamn några gånger i sitt liv men aldrig ner till Borgholm.Man har svårt att förställa sig hur det skulle vara att leva hela sitt liv på ett så begränsat område.Just nu känns det som jag skriver själv mer än jag hinner läsa bra böcker. Blir nog bättre när värmen kommer och man kan slå sig ner i solstolen.
Kram, kram
Kerstin
Den boken verkar vara intressant och spännande. Har inte läst den, men det är alltid bra att få nya boktips. Att få komma in i böckernas värld är härligt. Det finns så många miljöer och människoöden som man kan få uppleva och följa. Det är rikt. Kram!
Ja, världen är både stor och liten på många sätt. Snart ska vi börja resan mot snön igen om SJ vill. På fredag bar det av till Danmark och jobbuppehåll för en vecka. Det får förhoppningsvis innehålla en cykeltur, jag börjar bli riktigt cykelnödig efter den här vintern. Känns som värsta lyxen att ha en ledighet kvar! Hur går det med vävstolen?
Skicka en kommentar