"Ordet hat har vandrat länge i sonens kropp. Det har fastnat i hans ögon och inte vågat sig ut i världen. Vissa ord har egna dofter och färger. De balanserar på en knivsegg, medan andra har änglavingar och reser och färdas fritt utan visum och pass".
Men det var vid datorn jag befann mig då solen infann sig mot en hyfsat blå himmel, som sedan mörknade frampå förmiddagen.
En mysig tur till Espetskogen där skogen möter stranden och havet. Bara se, hur vackert här är. Det var många som likt oss sökt sig ut i naturen. Men dessa fångade jag inte på bilden bara dessatvå som framträder som silhuetter i fjärran.
Inte mycket snö kvar här där solens strålar har nått marken. Det är en sann njutning att spankulera utmed stranden...
Men så vek vi upp i Kronoskogen. I skydd av träden låg isen fortfarande kvar på stigen i en sträng. Kommer du mor, säger Eva-Katrine. Men någon känner kanske igen det, ögonblicket måste förevigas. Precis som om stunden kunde hållas kvar...
Så in i skogen, via ringlande stigar, backe upp och backe ner tar vi oss i mål. Härinne är luften mättad... man skulle kunna säga att det är ett stort andrum. 
Det här är inte dunderbacken, berättar Mats, som kan skogen utan och innan. Här lekten han en gång indianer och vita med sina kompisar...
...och då våra fyra var småttingar var pappa Mats vargen som barnen med skräckblandad förtjusning försökte undvika.
Visst finns det troll även i våra skogar, det ser ni väl ;-)
Och hur går det nu med virket? Tåvärmaren växer och nu är nosen klar och sulan på stark "frammarsch". Nu ska "bara" hälen sys ihop och en kant växa fram "runten om"
ALFAPET och några partier ASKEN så klart... Eva-Katrine vann och vi lät henne såklart göra det så här innan hon vänder näsan emot huvudstaden.
Pannbiff med lök, potatis och brunsås på menyn denna dag. Det börjar dra ihop sig till en ny arbetsvecka. Det är rent hiskeligt så fort tiden går då man har roligt.
6 kommentarer:
Precis som du skrev - vi har ungefär lika mycket snö! Skillnaden är kanske att vi var tvungna att åka upp på 1200 meters höjd för att hitta snön...
Hej Ingela!
Ja, det var en fin tur du tog mig på. Älskar träden, havet och stränderna.
Visst går tiden fort när man har roligt och extra mysigt har du haft förstår jag när du fått rå om dottern.
Önskar dig en fin kväll.
Kram
Låter som en väl använd dag. Här har det varit filmhelg. Igår Gränsen som var bra men otäck. Krig är otäckt och skildringen kändes sann. Jag brukar backa när det är 15-årsgräns av denna anledning men är nöjd med mitt beslut att se igår. Det blev en liten historielektion samt tankar om mänsklig svaghet och styrka. Dagens bio var med Ellen. Vi såg Lilla Anna och långa farbrorn. Det var precis så härligt och snällt som det ska vara när man är 5 år. Popcorn och Festis fulländade det hela. Ikväll ska jag nog få hjälp att dra på en väv och sedan får det nog bli lite Solsidan. Vi skrivs eller hur?
Så vackert vid havet, låter som en alldeles, alldeles underbar dag. Och att få gå i skogen och omfamnas av träden och tystnaden.
Ja nu ligger en ofödd vecka framför oss som ett oskrivet blad.
Meeen så poetisk jag är idag! :)
Hur som helst, kramen på dig och ha en bra vecka.
Pella
Underbara bilder och skönt att få ta till sig.
Ha det bra!
Pernilla
Vi tog också en lång skog-strandpromenad i går. På vissa ställen är det vårkänsla medan det på andra fortfarande råder vinter. Men vinterställena krymper raskt!
Kram
Kerstin
Skicka en kommentar