Kanske blir "torsdag för andrum" debatt?

Vem ger sig in i "leken"?

__________

Ja så var den då här... igen. Ser inte alls "sur och tvär" ut som man sjunger i barnvisan, istället första dagen med torrväder på länge... alltför länge känns det som.

Ser ut som om det blir en tur ner till havet och stranden under dagen.


__________

Hoppas ni har det bra och inte har drabbats av säsongens infektioner än. Gäller att försöka "mota Olle i grind" så långt det går. Med en allsidig kost, lagom motion och tillfälle för andrum gör man så gott man kan.

På skolan har vi hunnit med både maginfektion och förkylning. Peppar peppar har jag klarat mig rätt bra ännu. Tänkte för några dagar sedan att nu är det klippt, men snuvan drog sig tillbaka. Inte ovanligt då det gäller mig. Ska jag bli sjuk har det varit så att det det slår ner som blixten och sedan sätter långvariga spår.

__________

Dagens dos av kattbilder:





__________

Idag? Förbereda inför dagens fogning på gästtoaletten rengöra efter det som är klart och byta ut skyddspappen. Tvätta, städa och få undan de där måstena som krävs i ett hushåll. Idag blir det ingen cykeltur till byn för att uppsöka bibblan och Konsum. Böckerna redan på plats ...

... även ingredienser till dagens soppa. Idag vankas den ultimata Perssons soppan (?) "Mexikansk grönsakssoppa". Återkommmer Ann och ni andra om det stämde



Receptet kommer också framöver...

... och sist men inte minst av det färdigplanerade, en stärkande Charlierunda. På tal om Charlie måste jag berätta att igår hämtade han och Mats mig vid Glashyttan med bilen för jag var vid det laget så hjärntrött att jag inte orkade mycket mer.

Jag hade Metron med mig hem och Charlie gillar ju som bekant att bära saker så då fick jag infallet; varför inte den. Stolt som en speleman var han...

... och idag tog han DN och Mats bladet. Han känner sig viktig det märks... Han bar den så försiktigt och kom och lämnade den till mig direkt. Det premierade såklart i leverbitar, imorgon är det jag som har dem redo.
__________

Ann i Småland: "Kring nollan denna morgon. Brr."

I Åhus tre plus.
__________

På tal om andrum eller snarare inte, infallet vad gäller hund blev ett utfall:

  Ann: "... Igår em en promenad att rensa lungorna med,



... ack vilket hemskt utfall det blev! Passerade en hästgård utmed vår enskilda väg, uppe på kullen kom en person ur stallet med en hund, hunden fick syn på mig började skälla, satte av över stor hage ner mot mig..., det är ca 200 m avstånd, jag fick se det var en Rottweiler och hörde dess grova skall...."

Ego: Att hunden skäller är ju att den varnar kom inte hit här du gör intrång på mitt revir. Om han verkligen stannat på gården hade det ju varit nästan ok (men ändå inte för det ska ju egentligen räcka att göra husse och matte uppmärksam på att där är något som händer). Det som inte var ok är ju absolut som du säger, dels att husse inte sa till honom när det räckte, att hunden tyckte hans revir var även på vägen. Kort och gott att husse inte la några fingrar emellan.... Och det har han ju troligtvis inte gjort tidigare heller, därför har det blivit som det blivit.

Jag är ju inte speciellt rädd för hundar... mer rädd för att inte behärska situationen, men har stor respekt för vissa raser sådana som kan bli så fel när de är ouppfostrade. Mest rädd är jag om jag kommer med egen hund. Jag vet ju att man bör släppa sin egen om situationen blir hotfull men vilken hundägare har svårt att släppa känslor; som att man då överger sin hund.

Förra veckan blev min strandentur just en sådan upplevelse! (det har ju inte med din upplevelse att göra men lite ändå). Grinden var öppen och den hunden for ut till oss på vägen... skällande ja... husse gick och pulade på tomten och drog sedan benen efter sig ut till oss. Frågade om min var en tik eller hanne... efter mitt svar så sa han då går det nog inte så bra. Ett infall fick jag och drog upp en hand leverbitar ur fickan och gav honom för han hade ju inget koppel med. Vet du vad han säger. Ge du min hund dem... men då blev jag irriterad skulle jag nu också få in hans hund på tomten? Så jag sa till ägaren på skarpen... Det är din hund... hade han glömt det?

"... fan vad rädd jag blev, men fortsatte gå i samma takt på vägen och trodde hjärtat skulle stanna de sekunderna jag gick vidare och hörde den kom ut på asfalten....hack i häl, länge höll den sig bakom mig, skällande, jag vågade inte vända mig om utan fortsatte att noncha den.... till slut gav den upp och det blev tyst bakom mig.... rent kallsvettig var jag. Tänkte bl a på maken som blivit hundbiten två gånger".

Om du frågar mig var det helt rätt som du gjorde, att försöka nonscha den... tyvärr kan du ju aldrig dölja för en hund när du är rädd men du gjorde så gott du kunde! Något som jag har praktiserat vid flera tillfällen är att svara kaxigt "gå hem med dig" eller "plats" kommandon som en väldresserad hund bör kunna. Problemet är ju att de oftast inte är väldresserade.

På adress AFTONBLADET kan ni läsa en artikel om en 11-åring som blir biten av en Rottweiler dessutom se en liten film om vad man kan göra om en hund går till anfall... dessutom lite om hunduppfostran:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6055648.ab

"  ... Hade mobilen med mig så jag ringde maken och undrade vilken väg han kör hem så jag kunde fortsätta gå den vägen och han plocka upp mig för inte fan vågade jag vända och gå förbi hundjäveln och hem igen erkänner jag villigt.

...  Hemkommen ringde jag de som hyr gården och frågade om det var hennes hund som springer lös och mot och efter folk skällande. Vet du vad svar jag fick?? Ja, men hon kom inte fram till dig. Nej, inte så att hon kom i fysisk kontakt med mig men vad är det för sätt att inte kunna gå ute för att en hund springer lös och skäller på folk, skrämmer ju vem som helst. Ja men hon lämnade inte gården och jag antar hon inkluderade hagen med elstängsel mot vägen, åjo hon sprang direkt ut på fria vägen där jag gick. När jag sa att det kom ut en person ur stallet tillsammans med hunden men lät bli att kalla in hunden när den satte av mot mig, vad tror du jag fick för svar då när jag sa att den hunden inte fått någon fostran jo att det inte var någon idé för hon (hunden) lyssnar inte. Ge mig kraft! Hon klämde ur sig nåt om att 'de skall fixa' detta.... "

Helt klart att de har ett problem och jag tror faktiskt inte att de kan lösa det själva när nu hunden är felprogrammerad. Varför ar det ofta så att hundägare skaffar fel sorts hund, att rasen inte stämmer till egeb förmåga och vilja till att at lägga ner det arbete som krävs? Det är för mig en gåta!

"  Svärmor, svägerskor o svåger mötte samma hund i våras på en av våra söndagspromenader då vi andra gick före, de hade svågerns pensionerade jakthund, tax, med sig och det var visst ingen vidare upplevelse det heller berättade maken när han plockade upp mig på vägen.

  Stackars hundjävel, bo med sådana människor som inte kan ge den trygghet, fostran att fungera med utomstående! Klart att respekterar de inte andra varför skall hunden då göra det... Eftersom jag blev så fruktansvärt rädd blev jag sen så fruktansvärt arg att det kändes som om det var tur i oturen att man inte går beväpnad med påk eller gevär för den provokationen hade triggat igång fan själv i mig. Finns det lista att skriva på att hundägare skall ha lydnadskörkort skriver jag på omgående, dom som inte fixar provet får hundförbud!

  Hundvett och etikett?

  Fy faen vilken upplevelse!"

Ann (10.40): "Fniss, visste att jag skulle få igång dig, att lite försöka försvara hundrasen i stort :-) Inte behövligt (kom ihåg jag längtar efter min hund Rolf), för problemet i mänskans värld, som vi lever i, är husse/matte och deras hundvett och etikett, eller som nu brist därpå. Det var inte skällandet som var den springande punkten, vilket i och för sig kan vara en stor oangelägenhet det ock, det var springandet och förföljandet och även ut på allmän mark. Självfallet om jag gick inne på deras tomt hade jag inte haft så stort fog för min reaktion eller mitt krav på hundägare och hundlydnad ifall det var intrång, men även då hundägarens ansvar, inte mitt, men jag kanske hade ärende som granne eller vad som. (Hund som visat benägenhet att bita människor eller hemdjur må ej vara lös utomhus, såframt den icke hålles inom område, som är betryggande inhägnat och till vilket utomstående ej äga tillträde.)

  Ansvaret ligger hos hundägaren att ha kontroll över sin hund, omgivningen kan inte ha den självfallet eller ens förväntas räkna med okontrollerad hund.

Enligt lag om tillsyn över hundar och katter skall hundar och katter hållas under sådan tillsyn att de inte orsakar skador eller avsevärda olägenheter.

En lös hund som springer i hasorna på passerande människor och skäller skall bara inte förekomma, för hur skall den passerande kunna avgöra vilken grad av varning/hot skällandet och förföljandet avser, det är lika lite ok vare sig hunden biter eller inte. Har bara två sätt att reagera på, men när så stor och stormande hund kommer farandes valde jag definitivt inte att stanna och se den i ögonen och säga gå hem, vilket har förekommit när jag mött andra hundar jag bedömt vara beskedligare eller mer hanterbara för mig, och med sånt uppförande av både hunden och personen där uppe på kullen kunde jag inte räkna med att den ens snuddat vid dressyr... du skall veta, att det var i en och samma promillesekund då hund upptäckte mig nere på vägen började skälla och satte av direkt att springa. Personen som gick där vände inte ens på huvudet att se efter hunden som for iväg eller efter vad....

Mitt budskap är att det finns människor som inte skall ha hund, och det är synd för de djur de håller i första hand. I andra hand kommer upplevelser som denna när tredje part drabbas mer eller mindre".

Vad kan jag säga annat än att jag är enig med dig dessutom att det finns raser som jag och Mats aldrig skulle kunna tänka oss att ha. Vi är helt enkelt inte lämpade och villiga att lägga ner det jobbet som det skulle innebära!
__________

Till något som egentligen är på ett helt annat plan och en helt annan sak. Alltså egentligen inte mycket som stämmer mer än i mitt huvud just nu.

Igår såg vi en väldigt bra och ryslig film som Eva-Katrine hade med hem till oss. "Reservation road". En fruktansvärt tragisk händelse; lika möjlig som omöjlig att hantera. Har ni inte sett den så missa den inte. Skådespelarna gör en fantastisk insats. Chicago reader skriver: "Smärtsam, men upplyftande om brott och försoning"

Se trailorn om ni blev nyfikna:



Olyckan är ibland framme på ett ögonblick och vill det sig illa så blir inget längre som förut.
__________

Så här ser några av julklapparna ut som Eva-Katrine slog in igår...

idag ska jag gå till Röda korset. Läste att ni gillade filmen kul!"


__________

Idag gick Charlierundan till havet. Hyfsat väder trots molnig himmel.

En hyfsad bild på en njutbar och respektabel strand blev det:




Men oj vad det har blåst och vågorna har drivit in både tång och mängder av skräp från havet, sopor, brädor, mängder av läskburkar, glas-burkar och -flaskor,
... petflaskor, Charlies favoriter här har han adopterat en



... och så tog jag ju en bild till vid Kanta och Ålaspat