Dagens citat

I dagens blad läser jag på ämnet MENINGSLÖST:
”Om man vill bryta ner en människa så behöver man bara göra hennes arbete meningslöst.”

Orden är uttalade av Dostojevskij, men vad föranledde honom att uttala just detta som idag har blivit ett bevingat ord och som väl knappast har undgått någon av oss?

Jag beslöt mig för att göra en liten research för att sätta in människan bakom på min karta.

Fjodor Dostojevskij föddes i Moskva år 1821 efter vad jag förstår på ett fattighus.

I hans tanke- och idévärld kretsade funderingar om livet, det meningsfulla i tillvaron (kanske inte så främmande hos någon) och som för den delen har sysselsatt många filosofer sedan urminnes tider. Vem har inte hört talas om Sokrates och Platon osv. Deras tankar om en idéväld och en sinnesvärld.

Kanske var det Dostojevskijs egen trassliga bakgrund som föranledde dessa filosofiska funderingar. Det faktum att han som 16-åring blev moderlös, en hård och strikt fader som slog och satte honom i militärskola och också dog ett par år senare. På något vis kände han sig kanske piskad (i sammanhanget passande ordval) att finna ut rätt och fel, gott och ont på egen hand. Han påbörjade studier till läkare...

Den första boken Arma människor lär vara samhällskritisk, där skildrade han samtidens Petersburg och han blev redan då förklarad för att vara geni. Han blev sedan vida känd även för andra verk som t.ex. Brott och straff, Idioten och Bröderna Karamazov.

”I Brott och straff (1866) mördar en student en pantlånerska för att visa att han står över all moral. Han når dock kristen försoning. Med den Kristusliknande furst Mysjkin i Idioten (1868) ville Dostojevskij teckna "en absolut god människa". Onda andar (1871–72) kritiserar västerländsk socialism och liberalism, gentemot ett ryskt "sökande efter Gud ”.

http://www.ne.se/fjodor-dostojevskij

Hans socialistiska sympatier resulterade i att han arresterades 1849, fängslades i 8 månader, fördes efter det till en avrättningsplats med en fejkad avrättning. Fick sedan reda på att han benådats. Det resulterade för hans del i att straffet ändrades till 4 år i fångläger i Sibirien och därefter sex år i förvisning. Här kunde man då inte tala om någon slags demokratisk anda (!)

I landsflykt; pank, med spelmissbruk och epilepsianfall skrev han Idioten där huvudpersonen skarptänkt och sjuklig också i epilepsi får behandling för sin "idioti" som anses bottna i epilepsin. Han mottar ett arv som föder känslor av avundsjuka hos andra.

Han gifte sig 1857, lade det militära på hyllan och började sin författarbana. Hans hustru dog och det satte sina spår i hans författarskap. Han grubblade och skrev bl.a Om Kristus

Det som jag fått fram, utan att själv ha tagit del av hans verk, är att Dostojevskijs författarskap med den genistämpel som han fick redan efter första boken utvecklades till att hans litterära verk samtidigt som de blev tyngre för läsaren (liksom får man förmoda för hans egen tillvaro).

Hans böcker är fyllda av citat och ordspråk, varav ett antagligen är det som fått inleda dagens inlägg.