... kan tala om att vallarna på andra sidan gatan nästan har smält undan. Framsidan är ju norrsida hos oss så vid den sida som vätter emot oss ligger vallarna något högre. Det är ljust ute, termometern visar på -4 grader och Mats har gett sig av mot jobbet i Finja. Själv har jag 1 timmes extra sovmorgon denna dag. Man skulle kunna säga att för mig är det lite fredag idag inför korthelg med ledig dag imorgon.
Har ju förstått att det som var min tanke med min blogg var just detta att beskriva min vardag för att andra ska se att det finns de som har en vanlig sådan... ibland utan några rafflande historier... bara så... Så händer något och världen står stilla ... för ett ögonblick. Så blev det och det verkar som om jag har fått en skara läsare där de flesta väljer att just vara anonyma läsare. Good enough det med även om jag klart är nyfiken ibland.
**********
Ett sammansvetsat par
som delat sina liv
levt sida vid sida
Gamla, inarbetade,
självklara för varandra och andra
Så försvinner kvinnan
oväntat
till synes raskast.
Det är nu ett par år sedan
Sorgen och saknaden vet bara han själv
Så lätt det är att hamna utanför
Obesvarade frågor hos de som finns kvar
Så lite vi vet om varandra
Förutsätter att sorgen är borta
Kanske har den bara bytt skepnad.
Vi brukade kommentera ljuset i fönsterna
då vi passerade på vår kvällsrunda
Tecken på liv
Så sent som i fredags lyste lampor i alla rummen.
I måndags var det oroväckande mörkt
och jag fick en märklig känsla
Idag onsdag står det svart på vitt i tidningen
Mats kommentar; Ja vad ska man säga?
Det är nu alla frågorna finns där
åter obesvarade.
**********
Nu är ju jag en skrivande människa älskar och trakteras av orden, andra är betydligt bättre både på att uttrycka sig i skrift men jag är också "good enough". Känner mig säker med penna och papper. Jag riktar mig visserligen till mina läsare men har dem inte direkt framför mig. Ändå vet jag att orden kan kännas nära om man väljer att ta dem till sig.
Den här skrivboken fick jag av Eva-Katrine då du var hemma i helgen. Du vet vad jag kan behöva lilla loppan! Att skriva det har hjälpt mig över många trösklar. Det har varit sådant som man inte nödvändigtvis måste visa för någon. Det kan vara nog att skriva ner känslor och upplevelser och ibland läsa igenom dem för att tankarna ska framträda tydligare. Jag ser förändringar så tydligt i det skrivna.
Varje gång du har;
En känsla - skriv i mig
En idé - skriv i mig
Tankar, oro, kärlek, jobb
Allt som du behöver skriver du i mig
Älskar dig mamma
Med det skrivna ordet har jag kunnat kompensera "min släng av afasi efter stroke" Jag kan leta efter orden, smaka på dem och ibland se att ord och bokstäver fattas... Det har bidragit till att jag har blivit säkrare även i det talade, där tempot bor på ett helt annat sätt. Hur svårt är det inte för andra att lyssna och invänta den långsamme att själv få fram vad den vill! Det är ju ofta så forcerat, så brått att prestera och vi är många som då hamnar i svårighet.
Nu vet ju jag att vi är olika, har olika starka kanaler och talanger men det som är gemensamt är ju så klart behovet av att uttrycka oss.
Hur föredrar ni som läser detta att kommunicera?
Tack Gudrun så vackert! Lägger gärna Celin Dion här absolut en favorit! Budskapet drömmar, förhoppningar, det finns någon för alla. Att inte vara ensam förändrar vardagen... bubblan blev sann
Love doesn't ask why
It speaks from the heart
And never explains
Don't you know that Love doesn't think twice
It can come all at once
Or whisper from a distance
Don't ask me if this feeling's right or wrong
It doesn't have to make much sense
It just has to be this strong
'Cause when you're in my arms
I understand
We don't have a voice
When our hearts make the choices
There's no plan
It's not in our hands
Love doesn't ask why
It speaks from the heart
And never explains
Don't you know that
Love doesn't think twice
It can come all at once
Or whisper from a distance
Now I can feel what you're afraid to say
If you give your soul to me
Will you give too much away
But we can't let this moment pass us by
Can't question this chance
Or expect any answers
We can try Baby we can try
Love doesn't ask why
It speaks from the heart
And never explains
Don't you know that
Love doesn't think twice
It can come all at once
Or whisper from a distance
So let's take what we found
And wrap it around us
Love doesn't ask you why
It speaks from the heart
Don't you know,
Don't you know that loveBaby,
Love doesn't ask why (Love doesn't ask you why)
Speaks from the heart
And never explains(And never explains)
Don't you know that love, love, love(Doesn't think twice)
Doesn't think twice
Comes all at once(Whispers from a distance)
Whispers from a distance
Love doesn't ask you why
8 kommentarer:
Ja jag hoppas verkligen att du har med dig den nu på bussen och överallt när du behöver skriva ner något...:)
Puss på dig mamma
Jag blir rörd och berörd av din dotters ord till dig, så gulligt och kärleksfullt.
Du delar av dig av ditt liv och tankar som många har men som aldrig skrivs ner.
Hur skulle vi ha mötts om inte genom det skrivna ordet. :)
Att lyssna in andra är viktigt, det var det som jag jobbade med.
Du har verkligen en fin liten "loppa".
Så fyllda med kärlek är hennes ord till dig, jag blir alldeles rörd.
Som gammal expedit så tror jag att jag är ganska bra på att lyssna, jag var ju också tidigare gift med en invandrare (Jag tog hit han)vilket gör att man väntar till någon talat färdigt.
Vi har också i släkten (min dotters blivande svärmor) , som i 40-års åldern fick en hjärntumör, och har lite men efter den.
Jag hoppas att jag är en god lyssnerska....
Ha en skön solskensdag, vi ska gå och dansa på em.
Elisabeth
Det är så härliga kommentarer på dagens inlägg. Att det finns så mycket människor som man kan råka här tack vare detta fantastiska redskap som datorerna utgör. Visst kan de också missbrukas men det går ju även i verkliga livet.
Vi kan nog alla åtminstone i denna skara enas om hur viktigt det är att lyssna på varandra. Visst skiner det igenom i alla kommentarer ;-)
För att kunna få någon substans måste vi som jag ser det vara beredda att bjuda lite på oss. Ändå är vi ju så komplexa så det finns så mycket mer.
En del människor önskar man ju ha framför sig och nyfikenheten växer efterhand som man håller kontakt. Kanske får man möta även något av allt det där andra och att det finns mycket spännande i denna skara livskonstnärer det betvivlar jag inte ett ögonblick.
En solskensdag har det varit dock utan sol ;-) Kul på dansen hoppas jag.
Hej vännen!
För det känns verkligen som om jag fått en vän.
Du är ju så bra på att leta fram låtar, en låt kom för mig som Celine Dion sjunger, den är så härlig, ville ge den till dig idag.
Love dosen´t ask why, hoppas du hittar den.
Oj oj fel skrev jag men du förstod nog. Love doesn´t ask why
Tenk hvor heldige vi er som har barn som viser oss kjærlighet og omsorg!! T.ex: din datter som ga deg noe du kunne bruke til å formidle dine tanker og din kjærlighet til henne!! Ha en solskinnsdag;)) Klem fra bestemor;))
Första gången jag är här. Kommer hit via Gunilla.
Bloggen har gett mig mycket! Kommunikationen med andra, att dela mitt trädgårdsintresse med andra, att få nya idéer och intressen, foto är ett av dem och att lära mig mer om trädgård men om mycket mer, som tex vardagen!
Tack för ett bra inlägg!
Skicka en kommentar