Lagom torsdag

Godmorgon mina vänner! Idag är det torsdag... det tycker jag är härligt!
Annars ligger dagen än så länge bara i startgroparna. Det där vanliga har gått av stapeln Nybadad och dagen till ära en ny kreation från KappAhl. Direkt från fyndsnurran igår i en blå färg som tilltalar mitt öga!







Nu har jag till morgonkaffet ögnat Bladet. Fastnade för "Dagens citat" där jag idag nickade instämmande ... biskop Spalding (Amerika) lär ha sagt att :

"Modigast är den som vågar visa sig som den är".

Men som jag uppfattar det, innefattar det också att använda sig själv som redskap i syfte att avdramatisera tillvaron både hos sig själv och andra. Det är hela tiden en balansgång... och främsta målet; harmoni i varierande längd eftersom den sällan är beständig. Det handlar ju om livet, på att behålla fokus och samtidigt se det som finns i nuet... "vägen framför oss" är om man nu kan tala om en beständig harmoni, då den uppnås under perioder för alla människor (i så fall hållplatser). Om att uppleva både möjligheter och svårigheter i lagom doser och där lagom är ja ett egentligen ett omöjligt ord... med tanke på att det inte går att definiera rakt av. Livet är verkligen inte lagom för alla eller ens för någon hela livet... Det är olika för alla, så egentligen borde det inte finnas (ordet alltså)... Ärligt... Göra det bästa av situationer tillsammans med andra. Tillåta sig själv och andra att vila i intrycken...



Här är en sång till modet
Den är till alla dom
som vågar tro på morgondan
fast natten är så lång
Här är en sång till modet
en liten, enkel låt
Det kanske verkar meningslöst
Men jag sjunger den ändå

Här är en sång till modet
till glädje, hopp och skratt
Till dom som tror på kärleken
fast hatet är så starkt
Till alla som slår sej samman
Till alla som ställer krav
Till dom som vet hur svårt det är
och ändå säger ”ja”

Här är en sång till modet
hos dom som vågar se
Som inte låter tysta sej
men säger som det är
Till alla som bygger broar
Till alla som släpper in
Till dom som tror att människan
kan göra det, hon vill

Här är en sång till alla
som vägrar att ge opp
Till dom som kämpar vidare
fast livet är så hårt
Till alla som vågar längta
till nåt, dom aldrig sett
Som inte låter kuva sej
men håller på sin rätt

Här är en sång till modet
Den är från mej till dej
En liten enkel visa
med det, jag helst vill säg'
Så vårda den väl och lär den
och nynna den ibland
För då växer den och sprider sej
i hela Sveriges land

**********


Har redan varit utom dörren och kollat på knoppar "... som vill" Ann..., som den här på vårt äppleträd i uppbyggnadsstadiet

... och röda vackra knoppar på Ribes-en även kallad falsk vinbär med tanke på de utslagna
bladens form.

Vädret i Paradiset just nu är gråmulet och duggregn. Alltså rätt milt. Ett perfekt väder för en växtlighet under uppvaknande.

**********
... och nu också provat självmassage efter ditt tips Ann... TACK, en hel del välgörande guldkorn (en del är nog sådant som vi gör av instinkt :-)


http://www.expressen.se/halsa/1.1921189/massera-dig-sjalv

**********

Rock and Roll Hall of Fame, New York, 2010



Fler än jag som störtdiggar den här ;-) Den spelade de hela sommaren på Kantas disco det året Mats och jag träffades. Och i helgen ska vi dit och uppliva gamla minnen :-)



Marktjänsten har börjat, idag med en liten hög med jeans och andra plagg som tappat knappar. Det kändes ju onekligen rätt bra att vika ihop och lägga in dem hela i skåpet ;-)

Ett litet ryck till i uterummet bland förrådsmaterial. Mycket åker nu undan men annat försvunnet återfinns. Ibland undrar man om det har funnits något tanke eller om det bara blev så.

Men så ibland så förloras man i något som de här små Minitrampsen Eva-Katrine. Det känns som igår (nästan) då du tultade runt i dem men det är ju 20 år sedan. Kan man fatta?

**********

Igår var ju min långa dag och då har jag lunch så då hann jag inom Bokia och deras bokrea och kom ut med tre böcker. Den översta lär vara alldeles fantastisk, det är 942 sidor baserat på ett verkligt levnadsöde. Jag har ett par arbetskamrater där den ena har sträckläst boken inköpt en till sig själv och 4 exemplar inslagna som presenter!
Den andra håller på för fullt och har svårt att slita sig från den.
För enkelhetens skull så scannar jag bokens baksida om den nu är så fantastiskt som de säger. Har nosat på den och intresset väcks på första sidan. Mats har tingat den då han läst sista sidan i den han håller på med ikväll :-)

Boken i mitten är en familjekrönika där berättelserna är från 4 generationer kvinnor. Då Candida återger dem för sitt sjuka barnbarn får de ett skimmer av att knytas samman i ett tydligt mönster. Om boken sägs på baksidan att den är vindlande, gripande, behandlar svält, umbäranden, skam, vanära, mod, livsglädje och äventyrslusta. Den här är jag jättesugen på att sätta tänderna i!

Den understa är en triologi... ja där fyndade jag för det var egentligen den avslutande delen som jag blev frestad av. Den kostade 69 kronor och här fick man alla tre delarna för 99 (vilket fynd!) Ja nu brukar vi ju sällan köpa några böcker för dels besöker vi biblioteket frekvent och dels har vi redan vårt egna lilla biblotek på hemmaplan ;-)

Författarinnan är född och bosatt i Trondheim. Faktiskt ser jag nu här att Rayde som har undervisat på universitet samt arbetat med reklam har skrivit en hel del bla en biografi om Sigrid Undset. Denna kvinna fick nobelpriset 1923 för sin roman "Kristin Lavransdotter" en fantastisk skildring som utspelar sig i medeltiden. Som en parantes kan jag ju återge Alf Ahlbergs ord om boken "Vilken underlig vävnad av ljus och mörker, gott och ont, varje människa är, kommer här till synes inte bara i bokens huvudgestalter utan snart sagt i varenda bifigur".