Minnesstund för Irene

... i mitt Paradis på jorden.



När jag var liten brukade vi starta skoldagen stående vid sidan om bänkarna medan fröken Elsie Hansson spelade på sin tramporgel. Det varierade vilken psalm vi sjöng, ofta var det ”Din klara sol går åter upp” Den tyckte jag mycket om, men bäst tyckte jag ändå om de som gick i moll. Den allra vackraste psalmen, i mitt tycke, var Johan Ludvig Runebergs ”Jag lyfter ögat mot himmelen”. Det märkliga är att det var den psalm som Irene också tyckte mest om berättade mor. Det var nog mer än vi visste som vi båda hade gemensamt.

Texten är så vacker, den spinner på känslor glädje, kärlek, tacksamhet, sorg, tvivel, osäkerhet men inte minst förtröstan på att Gud ser och hör och att han ser till att vi får möjlighet att uppleva allt detta som finns runt oss. Vår uppgift är att observera och uppskatta allt det vi har. En del människor behöver ett långt liv för att upptäcka detta. Lilla känslomänniskan Irene hann nog uppleva det mesta under sin korta tid på jorden. Den tänkvärda texten förstärks av melodin.

Jag lyfter ögat mot himmelen
och knäpper hop mina händer.
Du käre Gud, som är barnens vän,
till dig min tanke jag vänder.

Jag är så glad att få tacka dig,
och gärna vill jag det göra.
Jag vet det visst, att du ser på mig,
och vad jag ber vill du höra.

Tack för allt gott du mig ständigt ger
att känna, älska och äga.
Tack, gode Fader, för mycket mer
än jag kan nämna och säga.

Så skydda mig med din starka hand,
o Fader god utan like,
och låt mig växa för livets land,
som är ditt himmelska rike.



Som jag skrev till dig Irene timmarna innan du slutade andas gör det mig så ont att det blev så här, jag är med dig alltid. Tacksam är jag för att ha fått tillfälle att möta dig om så mest i tanken, det skrivna ordet och på tråden. I tanken håller jag om dig. Vi träffas åter i Nanginjala.

Tack för ditt SMS mor och för era kramar som jag nu återgäldar. Glad att du också uppskattade arrangemanget... Det var en vacker stund, i stillheten, ljusängelns låga och det kändes verkligen som om Irene var närvarande. Du ser att jag har broderat med tvist på framsidan av min bibel. Det var i tonåren och just denna psalm som jag nu sjöng för Irene.

Cissis kommentar härunder: "Verkligen fint gjort. Vore glad om du hörde av dig. Blev oerhört ledsen idag..(tisdag 4 aug) Ska till Sthlm i några dagar nu men vore glad ändå om du kontaktade mig. Kram Cissi"