Bloggintresserade

lördag 25 oktober 2008

Fjärilen i glaskupan

Så nu har jag läst en oerhört gripande bok och ska försöka mig på att med mina ord beskriva den. Att jag rekommenderar den varmt förstår ni säkert...

43 år , livet är på topp och rikt på innehåll och framgång för Jean-Dominique såväl privat med barn på uppväxt samt i karriären som chefsredaktör för den stora modetidningen Elle. Då får han en stroke, ett brustet aneurysm i hjärnan som skär av förbindelsen mellan hans inre och hans yttre jag. Samtidigt förändrar det på ett drastiskt sätt hans möjligheter till kontakt och relationer med andra.

Hans minnen, intellekt är helt intakt och han fortsätter att leva sitt liv inåt. Han gör inre resor i fantasins värld med hjälp av sådant han har med i bagaet. Mitt ibland andra är han bunden att leva avskuren. Ingen vilja och tanke i världen kan förändra detta och förmå styra hans kropp.

Han sörjer sig själv, det liv han levt och det han inte kan få utlopp för.

Fjärilen i glaskupan är en lika passande som skrämmande och smärtsam beskrivning av hans nya tillvaro. Han kan inte skylla på någon, och det gör han inte heller, det är hans egen missbildning som berövat honom denna rätt.

Boken kom till genom det enda sätt han kunde förmedla sina tankar till andra, genom blinkningar med vänster ögonlock. Resten av hans kropp är förlamad. Det är en olidlig och mycket viktig bok. Jag kan föreställa mig att J-D har mer än ett budskap till omvärlden...hur viktigt det är för gemenskap och livskvalitet och att det just är genom att förmedla detta på det enda sätt han kan som håller honom vid liv.

Det går inte att förstå vidden av det han utstår men han får ut känslan i orden och vi har förmånen att följa en vital mans tankar i en död mans kropp. Hans nedsatta hörel förbättras inte, men fjärilarna i hans huvud hörs bättre och bättre. I sina avslutande ord "Finns det i detta universum någonting som kan avlägsna den glaskupa som utestänger mig?...Jag måste leta någon annanstans. Jag ger mig av nu".

10 dagar efter att hans bok getts ut avled Bauby 1997.
Precis 10 år senare filmatiserades boken och blev Oscarsnominerad för regi, manus, foto samt klippning.

Inga kommentarer: