Päreplockning

Mor Solbritts text:

Potatisplockning har jag hjälpt till med i yngre år. Hemma i Adseke hjälptes grannarna i 3 gårdar åt att plocka. Det var Sigfrid med dottern Sonja, moster Olga o morbror Gunnar o kusin Ingegerd och mor o far, Ingvar o jag.

Någon körde hästen som drog ådern. Resten gick parvis tillsammans med korg emellan sig och som hjälp att hitta potatisar hade vi antingen en trekantig hacka eller tre stålklor på skaft.

Det blev betydligt lättare sen, när potatissprätten togs i bruk.
Då gick det mycket fortare att fylla korgarna (rotting, jag tror att de rymde 50 liter ).

Vi hjälptes åt att flytta fram efterhand som vi plockat rent.
Det var skönt när den tömts på lastflaket som också fanns med på potatisåkern.
När det bara duggregnade lätt gick det bra att forsätta arbetet. Men vid rikligt regn blev det inställt.

Vi började arbetsdagen när det blivit så ljust att potatisen syntes och höll på tills det inte var tillräckligt ljust på kvällen.
Under dagens lopp serverades fika både för- och eftermiddag och middagsmål däremellan.
Men jag lovar att kroppen värkte ordentligt efter alla böjningar och lyft.
Visst lön fick vi också!! Jag minns att jag tjänade 5 kr på en dag. Toppen!

Varje gård hade gjort i ordning för en “potatisås”. Ca 1m bred och så lång som man ansåg sig behöva för att förvara potatisen. Man stampade bottenjorden fast. Sen fyllde man i potatisen upp i en spets som en triangel.Den täcktes med ett lager halm och jordlager ovanpå.

En del potatis såldes efter att de blivit harpade. Harpa, en primitiv maskin med skakande galler som användes för att eventuell jord skulle ramla bort.

---
Vill bekräfta att det blev social samvaro och mycket skratt ute på åkern. Men det fanns ingen lastbil med i bilden. Det var enbart häst som gällde. Och du har rätt i att för 5 kr fick man mycket.

Ingela : "...klart det inte fanns lastbil allra helst inte på en åker HAHA där tänkte inte jag ;-D"

Jag har försökt komma ihåg vad jag gjorde av förtjänsten på men det blir bara kortslutning. Det var ju första delen av 50-talet, och jag minns att jag var mycket intresserad av den tidens serietidning för flickor Sigge Starks pocketböcker s.k. Kärleksrysare! Det är Anna-Karin som har hittat på den härliga definitionen för många år sedan.

LÄGGER KOMMENTARERNA HÄR FÖR ATT DU SKA SE DEM MOR:
Intressant läsa om potatisupplockningen! Ann
Ja, håller med Ann, intressant att läsa om potatisplock på gården! Tack! kram Jeanette
För egen del älskar jag att höra om gamla tider och vem är bäst på att berätta om dem om inte de som själva varit med. Egentligen är det lite mitt syfte med den här bloggen också att uppmuntra andras inlägg. För i mina ögon blir det mest berikande med andras syn på saker och ting. Spinn vidare och ta gärna upp något eget... Kram Ingela.