Bloggintresserade

måndag 27 oktober 2008

Påstådd Kattplåga

Vilka fega människor det finns som häver ur sig sitt hat, hotar och sedan tydligen inte vågar stå för sina uttalanden eftersom insändaren inte är undertecknad... mer än med allergisk mot kattskit. Vad är det? Vad jag vet finns det inte ens på kartan åtminstone inte sammankopplat med diagnosen allergi! Som är en sjukdom.

Däremot ringar rubriken ju mer in vad vederbörande är för en person: "Avliva fritt strövande katter som gör intrång...Det kvittar om den har ett fint halsband eller ej, den är samma marodör som andra vildkatter." Insändaren illustreras av en bild på en Bengalisk katt utomhus. Författaren hävdar att "Fram med kommunjägare som har fria händer att rensa bland katteländet...Låt katten bli fredlös...finns i kvarteret...skaffat en kattfälla..enkel biljett in på tomten...grannarna i kö för att låna den.

Jag säger bara USCH och FY det är mycket som förekommer i samhället som man har anledning att ängslas för. För var är vi påväg när det snart sagt var och varannan dag står om nya rån i hemtrakten? När människor bevisligen känner sig tvingade att ta till händerna och olagliga medel för att uttrycka och behandla och ta från oskyldiga för att ge uttryck för sitt hat, sina lustar och för att tillfredställa sina egna behov.

Är för tillfället så upprörd, så jag hittar faktiskt inga ord ... och egentligen är det min absoluta mening att ord där man uttrycker sina känslor är långt mer civiliserat än att ge handgripligt uttryck för sitt hat och att ta lagen i egna händer. Men ibland saknas orden, då är det bättre att gå undan och kanske ge plats för någon annan som kan bemöta så det leder till något konstruktivt. Det har jag fått inpräntat, det är jag så tacksam för! Det får mig oftast att känna mig tillfreds, se möjligheter och starta dialogen åtminstone på sikt. Någon som kan hjälpa mig så bemöter vi insändaren tycker jag!


http://www.kristianstadsbladet.se/article/20081027/TYCKTTANKT/555628834A18
__________


SUMMERING AV KOMMENTARER; Vi är överens om hur viktigt det är att värna om livet, visa att vi bryr oss och inte förbehåller oss rätten att avgöra vad som är rätt eller fel i det som naturligt sker i naturen. Våra ingrepp påverkar naturens lagar och det visar sig oftast negativt.

Vi är många kattälskare Eva-Katrine men vi är också mer eller mindre medvetna om att det finns raka motsatsen Men att endast se saker i vitt eller svart är inte bra för variationen. Det måste finnas utrymme för alla nyanser. Katter är mer eller mindre vilda djur och har sina naturliga instinkter som kan vara svåra att styra. Kanske det som inte passar alla att de inte går att riktigt styra och dressera. Det är en vild och fri varelse i vår fauna som Mats också sa.

Hat förblindar, ingen mår väl av att gå runt och hata. Bäst är därför att låta bli att förakta och hata! Viljan att skada levande varelser tyder på att något gått fel på vägen i ens egen bakgrund. Det är därför det är mest fruktbart för omgivningen om vi försöker lyssna bakom orden. Hat är svårt och det tär och kan synas rättfärdiga enskilda till att begå hemska handlingar mot naturen. Det är ni inne på både Jeanette och Ann. Det kan göra mardrömmen till realitet.

Vill vi försöka påverka andra och deras inställning är det mest fruktbart att försöka att se det ur den andres synvinkel för att kunna möta argument. Hålla med om en del, åtminstone lyssna, för annars stänger personen sina kanaler. Där är jag helt på din linje Mats. Min erfarenhet är alltså att man bäst når förändring genom att försöka förändra sig själv och sin egen inställning. Om inte helt så åtminstone lite!

8 kommentarer:

Anonym sa...

För något år sedan hade vi besök av en kolsvart katt. Det stod öppet till vårt hus och den hade gått in och lagt sig för att mysa. Den hade inget halsband så vi visste inte var den hörde hemma. Jag gav den mat och Irene tog hand om den satte upp lappar a affären. De visade sig sedan att den varit hos en kattvakt en bit härifrån medan ägaren var på semester.

Man ska vara snäll emot djur och det som lever. Att djuren bajsar är lika naturligt som att vi människor gör det. Sedan skaffar de föda på sitt sätt precis som vi människor. Inte kan det väl vara vi människor som avgör vad som är rätt eller fel i hur deras instinkter är?

Jeanette... sa...

Precis!
Det är så och jag tycker också att en så kattfientlig människa som skriver så i en tidning borde undersökas.
Det brukar väl börja med att de gör djur illa va? De som sedan utvecklas till fulländade mördare?
Helt otroligt!

Tack för recepten, Ingela! Kan vara bra att skriva ut och lägga bland recepten så man kan prova när man känner att man vill:-)

kramisar syster Jeanette

Ingela sa...

Försöker verkligen se det ur katthatarens synvinkel...måste kännas svårt att hata så!

Anonym sa...

Fy vale, se det ur katthatarens synvinkel... vilken avgrund!

Man får lita till att det är en liten, rädd, hatare som kör "mycket ord och liten verkstad" och låter oskyldiga vara i praktiken.

Rena mardrömskänslan, usch fy!

Ann

Anonym sa...

Jag är inte heller någon kattälskare och blir också förbannad om de tar småfåglar, går upp på motorhuvar och skiter i sandlådor men det finns andra sätt att "schaasa" bort katter med än att skada dom och katten är ju i grunden en vild och fri varelse så lite skit får vi väl stå ut med om vi vill ha katter i vår fauna.

Ingela sa...

Ja absolut så måste det ju vara! Man kan inte älska alla, men vi har ju för den skull inte rätten att utrota de arter eller de individer vi inte vill ha. Det finns ju andra som älskar dem!

Det finns ju inte enbart svart eller vitt utan måste finnas utrymme även för grått.
Kärlek, hat eller mitt emellan. ibland måste vi försöka se det ur andras synvinkel för att förstå. Det är det jag var inne på förut!

Ingela

Anonym sa...

Att man ens kan tala illa om något så fint som en katt, det går inte. Varför finna hat för något så litet och oskylidgt. Det går inte. Då är det något som är fel i den personens huvud....Katthatar att det ens exisiterar och då kan man inte ha träffat min Olivia. Usch för den personen....// eVA

Ingela sa...

Tycker nog att det är på plats att kopiera och klistra in ett tidigare inlägg här!

Katten Olivia bestämmer ingen över. När hon var riktigt liten, ville hennes husse inte ha henne för han kastade henne framför bussen precis när den skulle starta. Vår dotter Anna- Karin kastade sig ut efter henne med eget liv som insats. Olivia hade fått ett nytt hem i Paradiset. Olivia gillar att jaga och att kela med vår dotter Eva-Katrine.